Skälmroman - Slashing Skälmroman, se Pikareskroman. Skänk, skåp för förvaring av servis o.d. E Möbler. Skänkel, ben, skalm; ryttares ben; halvdel av murbåge. Skänninge, handelscentrum i v. Östergötland med anor från 1100-1., ca 3 800 inv. Vårfrukyrkan från 1200-t. Vid Skänninge möte 1248 infördes prästcelibatet i Sv. Skäppa, gammalt rymdmått för torra varor= 1/6 tunna=8 kannor=20,9 liter. Skära, halvcirkelformad kniv, förr anv. för sädesskörd. Skärbönor, trädgårdsbönor med stora, breda, platta o. trådiga baljor. Skärfläcka, småvadare med uppåtböjd, smal näbb. Vit med svarta teckningar. 43 cm. Mell. o. s. Europa, sällsynt i s. Sv. Flyttfågel. E Fåglar X. Skärmbildsundersökning, form av röntgenundersökning, anv. t.ex. vid massundersökningar för att påvisa lungtuberkulos i tidigt stadium. Skärning, den kurva som uppkommer då ett plan skär en yta. I mängdläran detsamma som snitt (se d.o.). Skärrfåglar, en grupp nattfåglar med långa vingar, små fötter o. vanl. skyddsfarg som liknar torra löv. Lever av insekter. Hit hör bl.a. nattskärra. Skärseld, lat. purgatorium, enl. katolsk lära fortsatt rening efter döden från skuld. Kan förkortas genom förböner o. själamässor. Skärtorsdag, »reningstorsdag», påskveckans torsdag, firas till åminnelse av nattvardens instiftande. Sköld. 1. Per Edvin, 1891-1972, politiker (s), jordbruksminister 1932-36 o. 1945-48, handelsminister 1936-38, försvarsminister 1938-45, konsult 1948-49, finansminister 1949-55. - 2. Nils, f. 1921, son till S.l, militär, generallöjtnant, chef för armén 1976-84. - 3. Per, f. 1922, son till S.l, ämbetsman, chef för Domänstyrelsen 1965-69, vice verkst. dir. i Statsföretag AB 1970, verkst. dir. där 1971-82. Sköld, Otte, 1894-1958, målare, prof, vid Konsthögsk. 1932-42, dess dir. 1941-50, överintendent vid Nat.mus. från 1950. Egen målarskola 1928-49. Sköldebrev, adelsbrev, av riksöverhuvud utfärdat brev som förlänar adelskap. Sköldkörtel, endokrin körtel på halsens framsida. Innehåller det jodhaltiga hormonet t(h)yroxin, som verkar stegrande på ämnesomsättningen. Minskad hormonbildning leder till myxödem, överproduktion till Basedows sjukdom (tyreotoxikos). Sköldmö, i nord, saga väpnad kvinna som deltog i strid. Sköldpaddor, en grupp kräldjur. Kroppen är omgiven av ett homklätt benpansar med öppningar för huvud, ben o. en kort svans. Homlagret hos vissa havssköldpaddor, sköldpadd, används till fina kammar m.m. Hornlister ersätter tänder. Varma o. tropiska områden. Vinter- resp, torr-tidsdvala. S. indelas i landsköldpaddor (har gångben) o. havssköldpaddor (fenlika extremiteter). Elefantsköldpaddan, 125 cm, 435 kg, på Galäpagosöama är en landsköldpadda, sopp-sköldpaddan, 100 cm, 450 kg, en havssköld- padda. Mindre s. hålls ofta som sällskapsdjur. E Kräldjur. Sköldungarna, se Skjoldungama. Sköna konster, äldre namn på bildande konst. Skönande, ironiskt: konst- el. litteraturälskare, estetsnobb. Skön hetsråd, rådgivande nämnd med uppgift att slå vakt om en kommuns skönhetsvärden. Skönlitteratur, litteratur med estetiska anspråk: romaner, noveller, poesi, dramatik, även vissa essäer, memoarer m.m. Skönstaxering, taxering grundad på taxeringsmyndigheternas bedömning när självdeklarationen är bristfällig el. ingen lämnats. Skörbjugg, sjukdom som orsakas av brist på vitamin C med svullnad o. blödningar i tandköttet, hudblödningar o. trötthet. Skördeskadeskydd, obligatorisk kollektivförsäkring för lantbrukare, införd 1961. Ersättning beräknas på grundval av områdesvis fastställda normskördar o. aktuella skördar samt gårdens grödfördelning. Självrisk ca 15%. Finansieras med statsbidrag o. skör de skade av gifter. Skördetröska, maskin som på fältet skär o. tröskar säden o. samlar den i säckar el. behållare. Sköt, sköte, strömmingsgarn, nät för strömmingsfiske. Skövde, tätort i mell. Västergötland, ca 29700 inv. Gamisonsort. Motor-, cement- o. betongindustri. Gamla rådhuset från 1700-t. Kulturhuset Oden från 1964. Högskoleutbildning. På Billingen kongress- o. sportanläggningen Billingehus. -S. kommun se E Sverige. SL, förk. för Storstockholms Lokaltrafik AB. Slacks, eng., lediga långbyxor, ofta trekvarts-långa. Sladd, redskap som jämnar en åker el. grusväg genom att släpas över marken. Slaga, se Tröskning. Slag(anfall), plötsligt insättande medvetslöshet el. död, t.ex. vid hjärnblödning el. vissa hjärtsjukdomar. Slagg, föroreningar, bestående av bl.a. oxider, som frånskils ur malmer vid metallframställning. Slagköl, se Slingerköl. Slaginstrument, musikinstrument som anslås med händerna, pinnar, klubbor osv. el. som slås ihop, skakas, skrapas e.d. Ex: trumma, kastanjetter, maracas. Slaglåsmekanism. E Vapen. Slagruta (av ty. Rute, ’spö’), grenklyka av lövträd, som i händerna på känsliga personer påstås vrida sig nedåt o. peka ut platsen för t.ex. en vattenåder. Slagsida, fartygs lutning åt ena sidan, orsakad av t.ex. ojämn lastning el. skada. Slagskepp, stort örlogsfartyg med starkt pansarskydd o. tungt artilleri. Numera ur bruk. Slalom, se Skidsport. Slamavskiljare, behållare för förbehandling av avloppsvatten, ofta med tre kammare (tre-kammarbrunn), där grovslammet sjunker till botten. Slamkrypare. E Fiskar V. Slang(språk), variant av vanligt talspråk, använd av viss ålders-, yrkes- el. samhällsgrupp. Slapstick [släpp-], eng., bullersam filmfars. Sias, se Claesson, Stig. Slashing, se Ishockey. 706