utjämning, planhushållning samt partiella socialiseringar (av naturtillgångar, nyckelindustrier o.d.). Arbetar med parlamentariska medel o. har medverkat till genomförandet av allmän rösträtt o. till samhällets demokratisering i de flesta länder. Soc.dem partier har spelat stor roll särsk. i de nord, länderna, Engl. (»labour party»), Austral. o. Nya Zeeland. Socialdemokratiska arbetarepartiet, SAP, Sveriges socialdemokratiska arbetareparti, gr. 1889, med Hjalmar Branting som dess förste riksdagsman (1896) o. förste statsminister (1920). Partiorganisationen bygger på lokalavd., s.k. arbetarkommuner, sammanförda i partidistrikt. Intim samverkan med fackföreningarna, som ofta är kollektivanslutna till partiet. Anslutna till S. är Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund, SSU (1917), Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund, SS KF (1920), Sveriges kristna socialdemokraters förbund (Broderskapsrörelsen, 1929). Ledare 1946-69 T. Erlander, från 1969 O. Palme. Socialdepartementet, inrättat 1920, har inom regeringskansliet hand om frågor ang. allmän försäkring, familjepolitik, socialtjänst, hälso- o. sjukvård m.m. Chef är socialministern. E Departement. Socialförsäkring, i lag bestämd o. av samhället ordnad försäkring, avsedd att ge ekon, trygghet åt alla medborgare vid olika slag av inkomstbortfall. S. finansieras delvis med skattemedel o. avgifter av skattekaraktär. Förmånerna är endast undantagsvis inkomstprövade. - Genom lag om allmän försäkring av 1962 har sjukförsäkringen (sjukvårdsersättning, sjuk- o. föräldrapenning), folkpensioneringen o. ATP sammanförts i ett enhetligt försäkringssystem i avsikt att undvika luckor o. dubbelersättningar. Försäkrade är alla svenska medborgare samt utlänningar bosatta i Sv. Den allmänna försäkringen handhas centralt av Riksförsäkringsverket o. lokalt av allmänna försäkringskassor. Till s. hör också bl.a. arbetsskade- o. arbetslöshetsförsäkringen. 1983 beslöt riksdagen att successivt ersätta den splittrade o. svåröverskådliga s. med en ny lag om allmän s. Socialgrupp, socialklass, konventionell rangordning av yrkes- o. inkomstgrupperna vid statistisk samhällsbeskrivning, varvid s. I motsvarar de högre klasserna, s. II medelklassen o. s. III arbetarklassen. Nyttjas numera inte i off. statistik. Socialhjälp, numera socialbidrag, individuell, behovsprövad hjälp som huvudsaki. utgår från hemkommunen genom dennas socialnämnd. Efterträdde 1957 fattigvården. Kompletterar socialförsäkringen. Socialhögskola, sedan 1977 Institutionen för socionomutbildning, universitetsutbildning för blivande tjänstemän inom socialvård o. förvaltning. Efter 3 1/2 års studier på sociala linjen examen som berättigar till titeln socionom. Socialisering, nationalisering, överförande av privatägda produktionsmedel till offentlig ägo, oftast tänkt som förstatligande. Socialism, pol. åskådningar som kräver att produktionsmedlen skall ägas o. förvaltas av samhället, representerat antingen av staten el. av fackföreningarna. S:s teori böljade utformas i samband med industrialismens genombrott på 1800-t., först av de s.k. utopisterna, R. Owen, Saint-Simon, Proudhon m.fl., o. på ett avgörande sätt av Karl Marx o. F. Engels (marxism). Soc.dem. partier bygger vanl. på den av E. Bemstein utformade revisionismen. Socialnämnd, kommunal nämnd som i 1980 års socialtjänstlag getts omfattande uppgifter i fråga om samhällsplanering, främjande av goda levnadsförhållanden, ansvar för omsorg o. service, rådgivning, stöd o. vård, ekon, hjälp o. annat bidrag till behövande, tillsättande av kontaktperson samt hjälp t.ex. i personliga angelägenheter. Socialpolitik, samhällets åtgärder för att trygga den enskilde medborgarens välfärd; vanl. avses med s. de särsk. åtgärder som faller utanför den allm. ekon, politiken såsom arbetsmarknads-, familje- o. bostadspolitik, socialförsäkring o. socialvård. Socialpsykologi, studiet av hur individens tankar, känslor o. handlande påverkas av den sociala miljön. Socialskatt, benämning på arbetsgivaravgift. Socialstyrelsen, centralt ämbetsverk under socialdep., gr. 1968 genom sammanslagning av förutvarande Socialstyrelsen (inrättad 1912), Medicinalstyrelsen o. Sjukvårdsberedskaps-nämnden. E Departement. Socialtjänstlagen från 1982 gäller för hela det sociala vårdområdet. Socialtjänsten skall främja ekon. o. social trygghet, jämlikhet i levnadsförhållandena o. aktivt deltagande i samhällslivet, frigöra enskildas o. gruppers egna resurser samt bygga på självbestämmande o. integritet. All vård är frivillig utom för barn o. ungdom, för vilka möjligheten till tvångsvård behålls. Socialvård, numera socialtjänst, samhällets åtgärder till hjälp o. stöd åt medborgarna i form av ekon, hjälp vid inkomstbortfall o. personlig vård i olika former. Social vårdsbyrå, socialbyrå, tjänstemannaorgan i större kommuner för social omvårdnad. Societet, (vittert el. vetenskapligt) samfund; de högre samhällskretsarna. Sociologi, vetenskapen om samhället, dess sociala grupper o. relationer samt socialt beteende. Sociometri, en metod som söker kartlägga relationerna mellan individerna i en grupp genom grafiska framställningar, sociogrqm. Socionom, se Socialhögskola. Sockel, underlag till byggnadsverk; fotparti till skulpturverk. Socken, urspr. det landsbygdsområde vars invånare hade samma kyrka, från 1862 både kyrklig o. borgerlig kommun, sedan 1952 endast jämställd med kyrkoförsamling. Sockerarter, sackarider, kristalliserande kolhydrater med vanl. söt smak. Indelas i enkla, monosackarider, t.ex. druvsocker (glukos) o. fruktsocker (fruktos), o. sammansatta, poly-sackarider (di- o. trisackarider etc.). Bland disackaridema märks främst rörsocker, sackaros, vårt vanliga socker. Det förekommer i sockerbetor o. sockerrör o. är ett viktigt näringsämne o. sötningsmedel. Sockertillverkningen sker i sockerbruk o. raffinaderier; råvaran är i Sv. till större delen sockerbetor; en mindre del utgörs av sockerrör. De vanligaste produkterna är strösocker, farin, bitsocker, flor socker (pudersocker), 711