Sovjetunionens hjälte-Spaak SOVJETUNIONEN Historia i sammandrag 800 Östslaviska statsbildningar under ledning av roslagsvikingar i Novgorod 862 o. Kiev 882. Gårdarike. 900 Vladimir den store förenar Novgorod o. Kiev 980. Inför grek.-ortodox religion 987. 1000 Förbindelsen med Norden bryts o. väldet splittras. Kyrkor i bysantinsk stil: Sofiakatedralema i Kiev o. Novgorod 1000-t. Nestorskrönikan om Rysslands grundläggning (1100-t.). 1200 Mongolerna erövrar Sydryssl. 1237-40. Del av mongolriket Gyllene horden 1243. 1300 De v. delarna av Ryssl. erövras av Polen, Litauen o. Tyska orden. Det ryska enhetsverket utgår från Moskva under Ivan I (1328-41). Ikonmåleriet blomstrar med centrum i Novgorod. 1400 Moskva frigör sig från Gyllene horden 1480 o. samlar övriga furstar under sitt välde. 1500 Ivan IV den förskräcklige antar titeln tsar 1547. Bojarernas (adelns) makt inskränks. Sibirien böijar koloniseras under Jermak 1582. 1600 »Den stora oredan» (tronstrider o. yttre krig) 1598-1613. Freden i Stolbova 1617 utestänger Ryssl. från Östersjön. 1700 Peter den store (1689-1725). Stora nordiska kriget 1700-21. S:t Petersburg (Leningrad) grundas 1703, huvudstad 1709-1918. Stora landvinster vid Östersjön i Nystadsfreden 1721. Riket organiseras efter västerländskt mönster. Det moderna ryska litteraturspråket avlöser kyrkslaviskan som skriftspråk. 1750 Kortvarig reformpolitik under Katarina II (1762-96). Expansion vid Svarta havet genom freder 1774 o. 1792 efter krig mot Turkiet. Polens delningar 1772, 1793 o. 1795 ökar landets omfattning. Krig mot Sverige 1788-90. Palatsbyggen i barock: Vinterpalatset i Leningrad. 1800 Konjunkturbetonad politik under Napoleon-tiden ökar landet med Finland (1809), Bessarabien (1812) o. Kongress-Polen (1815). Ryssl. Europas starkaste makt under Nikolaus I (1825-55). Despotismen befästs. Uppror i Polen 1831 o. Ungern 1848-49 krossas. Författarna Pusjkin o. Gogol. 1850 Bakslag i Krimkriget 1853-56. Livegenskapen upphävs 1861. Författarna Tolstoj, Dostojevskij, Gontjarov o. Turgenev. Tonsättaren Musorgskij. 1875 Berlinkongressen 1878 berövar Ryssl. vinsterna av turkkriget 1877-78. Fortsatt framgångsrik expansion i Asien. Dramatikern o. novellisten Tjechov. Tonsättarna Tjajkovskij o. Rimskij-Korsakov. Målaren Repin. Kemisten Mendelejev. 1900 Katastrof i rysk-japanska kriget 1904-05. Revolution 1905 leder till dumans (riksdagens) inrättande. Nederlagen i l:a världskr. störtar tsarväldet 1917. Oktoberrevolutionen 1917 för bolsjevikerna under Lenin till makten. Författaren Gorkij, tonsättarna Stravinsky o. Prokofjev, teaterledaren Stanislavskij, fysiologen Pavlov. 1920 Kommunistisk konsolidering 1918-22 till priset av stora landavträdelser. Sovj. socialiseras. Stalin tar makten 1927. Industrialiseringen påskyndas (l:a femårsplanen 1928). Författarna Majakovskij o. Sjolochov. Modern konst: målarna Kandinsky o. Chagall, skulptören Archipenko. Filmskaparna Eisenstein o. Pudovkin. 1930 Politiska utrensningar 1936-38. Närmande till Tyskl. 1939 inleder expansionsskede. Polens 4:e delning med Tyskl. 1939. Krig mot Finl. 1939-40. Kulturlivet likriktas enligt regimens mall. 1940 Tyskt angrepp 1941 hejdas o. slås tillbaka. Rysk ockupation av Östeuropa. Sovj. jämte USA världens ledande makt 1945. Expansionspolitik ökar spänningen med USA (»det kalla kriget»). Väldet över Östeuropa befästs. Tonsättaren Sjostakovitj. 1950 Stalins död 1953 inleder en maktkamp, som 1957 slutar med Chrusjtjevs seger. Den första sputniken 1957. Tillfällig avspänning i »det kalla kriget». Snabb ekonomisk expansion. 1960 Det misslyckade toppmötet i Geneve ökar spänningen mellan Sovj. o. USA 1960. Fortsatta banbrytande rymdexperiment. Ett nytt kommunistiskt partiprogram antas 1961. Cuba-krisen 1962 nära leda till öppet krig mellan Sovj. o. USA. Efter krisen viss avspänning i förhållande till väst. 1964 avsätts Chrusjtjev som partisekr. o. regeringschef. Makten övertas av en grupp presidiemedl. med L. Brezjnev o. A. Kosygin i spetsen. Tilltagande motsättningar till Kina (ideologiska konflikter o. gränstvister) försvagar Sovj:s ledarskap inom kommunistblocket. Inmarsch i Tjeckoslovakien 1968. 1970 Bekämpning av inre opposition, främst författare o. intellektuella. Ekon, svårigheter o. det kines, problemet skapar behov av gott förhållande till västvärlden. Sovj. verkar för avspänning i Europa. Icke-angreppsfördrag med Tyskl. 1972. Ökat samarbete med USA (bl.a. ekon.) beslutas under president Nixons besök i Moskva 1972, då ocksa SALT-avtalet undertecknas. Sovj. pådrivande kraft bakom avtalet om Europas fred o. säkerhet, undertecknat i Helsingfors 1975. Avtalet stimulerar samtidigt inre opposition mot undertryckande av mänskliga rättigheter i Sovj. o. övriga Östeuropa. Avspänningen förbyts i ökade motsättningar med väst, särskilt efter den sovjetiska inmarschen i Afghanistan 1979. 1980 Sovj. får allvarliga problem i den östeuropeiska maktsfären genom arbetarrevolten i Polen o. Solidaritets tillkomst 1980. »Ordning» återställs i Polen 1981, där militärdiktatur upprättas med sovjetisk sanktion. L. Brezjnev dör 1982, ny partichef J. Andropov. Kyliga förbindelser med väst. Kärnvapenkapprustning i Europa, samtidigt med nedrustningsförhandlingar som ännu sommaren 1984 förblir resultatlösa. asien, o. ö. Sibirien har förekomster av guld o. silver. Stora anläggningar för elkraft, värme-, vatten- o. kärnkraftverk. - S. är världens andra industrination med allsidig industri i anslutning till fyndigheter o. konsumtionsorter. - S. består av 15 unionsrep. (SSR), i vilka ingår 20 autonoma rep. (ASSR), autonoma områden (oblast, AO) o. nationella kretsar (okrug, NO). Folkrepr., högsta sovjet, med 2 kamrar väljs på 4 år, o. dess löpande arbete sköts av presidiet, där alla rep. är representerade. Folkrepresentationen tillsätter ministerrådet, regeringen, som formellt utövar högsta verkställande makten. Den verkliga makten ligger hos kommunistpartiet. Parti kongressen utser en centralkommitté, som väljer politbyrån o. sekretariatet, högsta beslutande resp, verkställande organ. Posten som partiets generalsekr. utvecklades av Stalin till landets mäktigaste befattning. K E Sovjetunionens hjälte, sovj. utmärkelse, instiftad 1939, för hjältemodig handling el. särsk. bragd för staten el. folket. Soya, se Sojaböna. Spaak, Paul Henri, 1899-1972, belg. statsman, utrikesminister 1939-49, 54-57 o. 1961-66 o. konseljpresident 1938-39, 47-49. Energisk förespråkare för västeurop. samarbete. Generalsekr. i Atlantpakten 1957-61. 716