Spagat-Spanska stöveln Spagat, i balett, akrobatisk dans m.m.: sittande ställning med det ena benet sträckt framåt o. det andra bakåt. Spag(h)etti [-getti], ital., långa, smala makaroner (utan hål). Spahi. E Dräkt II. Spaljé, gallerverk till stöd för fruktträd o.a. växter, som tvingas växa i bestämd form. Spalt, inom optiken en bländare i form av en fast el. reglerbar smal springa. Spanien, sp. Espaha, Sydeuropas till ytan största stat. 504900 km2, 37,8 milj. inv. Huvudstad Madrid. Landet omfattar större delen av Pyreneiska halvön samt ögrupperna Balearema o. Kanarieöarna. Fastlandet utgörs av en ca 700 m hög platå (mesetan) omgiven av randberg, Cantabriska bergen i norr, Iberiska bergen i nordöst o. Sierra Morena i söder. Utanför randbergen flod- o. kustslätter, de största i nordöst o. sydväst. Gränsbergen mot Frankr., Pyrenéerna, når i Maladetta 3404 m; S:s högsta topp Mulhacén, 3481 m, finns i Sierra Nevada nära sydkusten. Befolkningen är koncentrerad till kusttrakterna. Högplatån är mycket glest befolkad. Off. språk spanska; off. regionalspråk katalanska o. baskiska (talas av ca 7 milj. resp, ca 400000). SOVJETUNIONEN Ryska regenter Ivan III den store 1462-1505 Vasilij III 1505-1533 Ivan IV den förskräcklige 1533-1584 Fjodor I 1584-1598 Boris Godunov 1598-1605 Fjodor II 1605 Dmitrij 1605-1606 Vasilij IV 1606-1610 Mikael Romanov 1613-1645 Aleksej Michajlovitj 1645-1676 Fjodor III 1676-1682 Peter I den store 1682-1725 Ivan V 1682-1696 Katarina I 1725-1727 Peter II 1727-1730 Anna Ivanovna 1730-1740 Ivan VI 1740-1741 Elisabet Petrovna 1741-1762 Peter III 1762 Katarina II 1762-1796 Pauli 1796-1801 Alexander I 1801-1825 Nikolaus I 1825-1855 Alexander II 1855-1881 Alexander III 1881-1894 Nikolaus II 1894-1917 Sovjetunionens ledare V. Lenin 1917-24 L. Kamenev, G. Sinovjev, J. Stalin 1924-25 Inre maktkamp 1925-27 (L. Kamenev, G. Sinovjev, J. Stalin, L. Trotskij i växlande positioner o. kombinationer) J. Stalin 1927-53 Inre maktkamp 1953-57 (G. Malenkov regeringschef 1953-55, N. Chrusjtjev förste partisekr. från 1953) N. Chrusjtjev 1957-64 L. Brezjnev, partiets generalsekr. 1964-82 J. Andropov, partiets generalsekr. 1982-84 K. Tjemenko, partiets generalsekr. 1984— SPANIEN Pyreneiska halvöns politiska indelning år 1150 och 1492. 1 Navarra. 2 Aragonien. 3 Kastilien (i första bilden inkl. Leon). 4 Portugal. 5 Morer. 6 Granada. Religionen är rom.-katolsk. Jordbruket är huvudnäringen o. sysselsätter ca 1/4 av den förvärvsarbetande befolkningen. Vete o. kom är viktiga grödor, dessutom oliver, citrusfrukter o. vin. Boskapsskötsel i det inre av landet. Fisket har stor betydelse. Rika mineraltillgångar. Järnmalm o. stenkol i norr. Kvicksilver o. kopparmalm kring Sierra Morena. Expanderande industri. Viktigaste grenen är metallindustri kring gruvdistrikten i norr. Textilindustri kring Barcelona o. Salamanca. Kork-, tobaks- o. livsmedelsindustri. Turism av stor ekon, betydelse på kuststräckoma Costa del Sol o. Costa Brava samt ögrupperna. -S. styrdes diktatoriskt av Francisco Franco till hans död 1975. Därefter inleddes långsam process mot demokrati med Juan Carlos av Bourbon som konstitutionell monark. Parlamentet (Cortes) består av ett underhus (350 medl. utsedda genom allm. val) o. ett överhus (248 medl. varav 41 utses av kungen). Ledande partier: Demokratiska centern (moderat höger), som hade regeringsmakten 1977-82, samt Socialistpartiet, som vann regeringsmakten 1982. Utrikespol. knutet till västblocket genom medlemskap i NATO (1982) samt avtal med USA om amer. militärbaser på spanskt område. E, även E Habsburg. E Spann, spännvidd, avståndet mellan två närliggande stöd på t.ex. en bro. Spannmål, sädesslagens kämor. Spanska, romanskt språk talat av ca 250 milj, i främst Spanien, Central- o. Sydamerika. S. har utvecklats ur det latin som infördes i Spanien genom romarna o. fick sin moderna form på 1500-t. Talrika arabiska låneord från medeltiden. E Språk. Spanska inbördeskriget 1936-39 mellan rep:s anhängare o. upproriska nationalister (bl.a. de fascistiska falangisterna). De republikanska styrkorna innefattade frivilliga från många nationer (Internat. brigaden) o. erhöll vapen av främst Sovj. Nationalisterna under F. Franco fick krigsmateriel o. trupper från Tyskl. o. Italien. Regerings sidan uppgav motståndet i mars 1939. Beryktad tysk terrorbombning av Guemica. Spanska ridskolan, berömd ridskola i Wien, gr. 1735, dess föregångare Spanska ridstallarna, gr. 1572. Bevarar ridkonstens ’högre skola’. Spanska Sahara, se Västra Sahara. Spanska sjukan, världsomspännande influensaepidemi 1918-19. Stor dödlighet. Spanska stöveln, tortyrinstrument i form av järnskenor som skruvas åt kring offrets ben. 717