Spanska tronföljdskriget-Sparta SPANIEN Historia i sammandrag Äldre stenålder. Grottmålningarna i Altamira, upptäckta 1879. 1100 f.Kr. Fenicisk bosättning på Spaniens kuster från ca 1100. 500 f.Kr. Kelterna undantränger ibererna från halvöns inre på 500-t. Kartagisk kolonisation ersätter fenicisk ca 500. 300 f.Kr. Betydande kartagiskt välde från 237. Strider mellan kartager o. romare (Andra puniska kriget) 218-201. Rom får Kartagos del av Spanien 201. 200 f.Kr. Romersk förvaltning införs 197 i provinsen Hispania. 400 e.Kr. Folkvandringarna (vandalerna 409, västgöterna 419) krossar den romerska förvaltningen. 500 Västgöterna grundar ett rike omfattande hela halvön ca 500. 700 Araberna (morema) krossar västgotariket 711 o. upprättar kalifatet Cördoba 755. Morisk byggnadskonst: Moskén i Cördoba påbörjas på 700-t. 1200 Kastilien halvöns ledande kristna stat. Katedralerna i Toledo o. Burgos (gotik) o. kungaborgen i Alhambra (morisk stil) påbörjas. 1400 Genom giftermål mellan Ferdinand av Aragonien o. Isabella av Kastilien (1469) förenas deras båda riken till kungariket Spanien 1479. Det moriska Granada erövras 1492. Columbus upptäcker Amerika 1492. 1500 Spanien habsburgskt 1516 genom Ferdinands o. Isabellas dotterson Karl (Karl V, tysk kejsare 1519). Syd- o. Centralamerika erövras (bl.a. Mexico 1519-21, Peru 1532-33). Spanien världsmakt. Jesuitorden stiftas av Loyola 1540. 1550 Nederländerna o. Italien till Spanien vid habsburgska väldets delning 1556. Seger över turkarna vid Lepanto 1571. Nederl. frihetskriget 1572-1648. Portugal spanskt 1580. Armadans nederlag mot England 1588. Cervantes’ Don Quijote o. Lope de Vegas dramer. El Grecos måleri. 1600 Spaniens makt går tillbaka. Portugal fritt 1640, Holland 1648. 1650 Nederlagsfred med Frankr. o. Engl. 1659. Förlustrika krig mot Frankr. 1667-68, 1672-79 o. 1688-97. Veläzquez’ o. Murillos måleri, Calderöns dramer. 1700 Spanska tronföljdskriget 1701-14 berövar landet dess europeiska besittningar. Kolonialkrig mot Engl. 1800 Fransk bundsförvant under revolutionskrigen. Fransk lydstat under Joseph Bonaparte 1808-14. Gerillakrig mot fransmännen. Sydamerikas frigörelse 1810-25. Inbördeskrig 1833-40. Goyas måleri o. grafik. 1850 Fortsatt inbördeskrig. Republik 1873-74. Spanska Västindien o. Filippinerna förloras i spansk-amerikanska kriget 1898. 1900 Neutralitet i l:a världskr. Diktatur under Primo de Rivera 1923-30. Målaren P. Picasso, filosofen Ortega y Gasset, anatomen Ramön y Caj al. 1925 Republik 1931. Spanska inbördeskriget 1936-39 mellan republikaner o. nationalister, över 1 milj, dödsoffer. Nationalistisk seger med tysk o. ital. hjälp. Franco diktator 1939. Neutralitet i 2:a världskr. Monarki (utan kung) återinförs formellt 1947. Garcfa Lorcas lyrik o. dramatik. 1950 Närmande till USA 1953. Spanska Marocko uppges 1956. 1960 Spanien inträder i OECD 1961. Prins Juan Carlos.spansk tronföljare 1969. 1970 Ökat motstånd mot Francos regim bland studenter o. arbetare; även baskisk frihetsrörelse. Franco död 1975, Juan Carlos blir Spaniens kung, demokrati återinförs gradvis. Vid första demokratiska val efter Franco 1977 segrar en centerkoalition under A. Suärez. Demokratisk författning 1978. 1980 Regerande centerkoalitionen försvagad genom inre splittring, oförmåga att avhjälpa det politiska våldet o. den ekon, krisen. Suärez avgår 1981, försök till fascistisk statskupp febr. 1981. Valet 1982 vinns av socialisterna, som bildar regering ledd av F. Gonzäles. Spanska tronföljdskriget 1701-14 om arvsrätten till spanska tronen mellan å ena sidan Frankr., Spanien m.fl., å andra Engl., Österr. m.fl. Fred i Utrecht 1713 o. i Rastatt 1714. Filip av Bourbon behöll Spaniens tron, Österr. fick dess lydländer i Europa, Engl. fick Gibraltar. Spansk peppar, detsamma som paprika. Spansk ryttare, löst stormhinder i form av jäm-el. träställning flätad med taggtråd. Spant, balkar som löper tvärskepps från köl till huvuddäck på fartyg; även långskeppsspant på vissa fartyg. Sparbank, penninginrättning som främjar personligt sparande. Bedriver utlåning mot inteckning i fastighet o.d. Sparbanks styrelse väljs av kommunala organ o. av bankens huvudmän, som är insättamas representanter. I Sv. ca 160 sparbanker med en total inlåning (1982/83) av 100 miljarder kr. Första sparbanken gr. i Gbg 1820. Sparbankerna äger tillsammans Sparbankernas Bank Gruppen o. är medlemmar av Sv. sparbanksföreningen. Sparfräm jandet, Sthlm, sparbankernas centralorgan för sparpropaganda, ekon, upplysning o. förlagsverksamhet; utger bl.a. Svensk spar-bankstidskrift o. Lyckoslanten. Sparkonto, bankkonto avsett för personer som vill spara för t.ex. semester, bilköp e.d. Högre ränta än för privatkonto på belopp överstigande 1/2 basbelopp. S. kan anslutas till bosparande el. till sparlån, där regelbundet sparande ger möjlighet att låna pengar i banken. Sparlakan [el. -la-], sängomhänge till himmels-el. skåpsäng. Sparlakansläxa, tillrättavisning som hustrun ger mannen i enrum. Sparlån innebär att man regelbundet sätter in pengar på ett bankkonto o. därigenom erhåller en lånerätt. Sparobligation, se Statsobligation. Sparre, Sixten, se Madigan. Sparring partner, eng., träningsmotståndare, främst i boxning. Sparris, Asparagus offlcinalis, ört el. halvbuske bland liljeväxterna med kraftig jordstam o. ovanjordsstammar med knippen av barrlika smågrenar. Dess unga skott är en uppskattad delikatess. Från Medelhavsområdet; odlas även i Sv. Andra arter, t.ex. asparagus, fiädersparris o. hängsparris (brudslöja) odlas inomhus som prydnad. E Blommor X, Nyttoväxter II. Sparriskål, se Broccoli. Sparta, stad på Peloponnesos, Grekl. Forntidens S. var en av Greklands främsta stater. En invandrad dorisk krigarkast, spartiaterna, hade all makt. Livegna helpter brukade jorden, fria perioiker sysslade med hantverk o. köpenskap. 718