Sporre-Språk Sporre. 1. Bygel, vanl. med taggigt hjul, fäst vid ryttarens häl, anv. för att mana på o. styra hästen. - 2. Tagglik hombildning på tarsen hos hanarna av vissa hönsfåglar, anv. som försvarsvapen. E Fjäderfä. - 3. Honungsgömmet hos vissa blommor; även fruktsporre, hos fruktträd kortgrenar som bär blommor o. frukt. Sporsäcksvampar, säcksvampar, Ascomycetes, svampgrupp vars sporer bildas i sporsäckar. Ex: murklor, mjöldryga, tryffel, jästsvampar. Sportfiske, fiske med spö, främst kastfiske i form av flug- o. spinnfiske, men även pimpelfiske o. mete. Betet vid flugfiske är sjunkande våtflugor el. torrflugor, som flyter på vattenytan. Spinnfiske sker med multiplikatorrulle (roterande trumma) el. haspelrulle (stillastående trumma från vilken linan hasplas av). Vid pimpelfiske förs en pirk (pimpelblänke) upp o. ned i vattnet. Sporthjärta, idrott shjärta, en vanl. oskadlig hjärtförstoring i samband med intensiv fysisk träning. Sporväxter, detsamma som kryptogamer. Spotlight, eng., strålkastare med koncentrerat ljus. Spottkörtlar, salivkörtlar, olika i munhålan mynnande körtlar vilkas avsöndring tillsammans bildar spott, saliv, som bl.a. innehåller salter o. det stärkelsenedbrytande enzymet salivamylas. Spottstritar, en grupp stritar, vilkas larver bildar ett skum, grod- el. ormspott, på grässtrån o.d. Vanlig spottstrit är 5-6 mm lång. E Insekter I. Spovar, en grupp snäppor med lång, något böjd näbb. Storspov, brungråspräcklig, 55-65 cm, fuktiga mossar o. ängsmarker; småspov, grå-spräcklig med ljust band längs hjässan, 45 cm, myrmarker i Norrland. Flyttfåglar. E Fåglar III. SPP, förk. för Svenska Personal-Pensionskassan, Sthlm, gr. 1929. Handhar ITP-pensionerna för tjänstemän enl. avtal SAF-PTK o. STP-pensio-nema för arbetare enl. avtal SAF-LO. Spray [sprej], eng., sprej, apparat för spridande av finfördelad vätska; äv. själva vätskan. Spri, Sjukvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut, bildat 1968, ägs av landstingen o. staten gemensamt. Spridning, statistiskt mått på utspridningen av värden kring medelvärdet. Springare, detsamma som delfin. Springer, Axel, f. 1912, västtysk tidningskung o. bokförläggare, äger genom Springerkoncernen en stor del av västtyska rikspressens totalupplaga. Springkorn, Impatiens npli-tangere, en nära meterhög ört bland balsaminväxtema med hängande, sporreförsedda, gula blommor. Den mogna frökapseln öppnar sig explosionsartat vid beröring. Skuggig o. fuktig mark, främst i s. o. mell. Sv. Springmask, vit, trådlik trådmask, som parasiterar i människans tarmkanal. 3-12 mm. Förorsakar klåda i ändtarmen. Sprinkler, vattenspridande munstycke. Sprinkleranläggning, automatisk brandsläcknings-apparatur. Sprinter, kortdistanslöpare, snabb löpare. Sprinterlopp, kortdistanslopp. Spritdrycker, andra alkoholhaltiga drycker än vin o. öl; vanl. med mer än 22 volymprocent alkohol. Språk, system av akustiska tecken avsett för meddelelse mellan människor. Språket förändras genom tiderna, så att urspr. enhetliga språk SPRÅK Världens mest talade språk Milj. Akan (twi-fante; Ghana, Elfenbenskusten) 8 Amhariska 12 Arabiska 150 Assamesiska 10 Azerbajdzjanska (Iran, Sovj., Irak) 10 Bengaliska (Bangladesh, Indien) 150 Berberiska (Nordafrika) 9 Bihari (Indien) 65 Bulgariska 9 Burmanska 25 Engelska 330 Franska 75 Ful (fulani; v. Afrika) 10 Grekiska 10 Gujarati (Indien) 30 Hausa (Nigeria m.fl.) 20 Hindi 200 Holländska (inkl, flamländska) 20 Ibo (igbo; Nigeria) 13 Indonesiska (inkl, malajiska i Indonesien) 30 Italienska 60 Japanska 115 Javanesiska 65 Kannada (kanaresiska; Indien) 25 Katalanska 7 Kazakiska (Sovj., Kina) 7 Khmer (kambodjanska) 6 Kinesiska 1000 Koreanska 60 Kurdiska 10 Maduresiska (Indonesien) 6 Malagassiska 8 Malajiska (Malaysia, Thailand, Singapore, Brunei; exkl. Indonesien) 10 Malayalam (Indien) 25 Marathi (Indien) 50 Nepali (Nepal, Indien, Bhutan) 9 Oriya (Indien) 25 Oromo (galla; Etiopien) 10 Panjabi (Pakistan, Indien) 65 Pashto (Afghanistan, Pakistan) 17 Persiska (inkl, dari o. tadzjikiska; Iran, Afghanistan, Sovj., Irak) 35 Polska 35 Portugisiska 130 Quechua (Peru, Ecuador, Bolivia) 10 Rajasthani (Indien) 30 Rumänska 20 Ryska 150 Serbokroatiska (Jugosl.) 17 Sindi (Pakistan, Indien) 10 Sinhalesiska (singalesiska; Sri Lanka) 10 Spanska 250 Sundanesiska (Indonesien) 20 Svenska 8 Swahili (ö. Afrika, Zaire) 15 Tagalog (Filippinerna) 10 Tamil (Indien, Sri Lanka, Singapore) 55 Tatariska (Sovj.) 6 Telugu (Indien) 55 Thai (siamesiska) 30 Tjeckiska 10 Turkiska 40 Tyska 100 Ujguriska (Kina, Sovj.) 6 Ukrainska 50 Ungerska 14 Urdu (Pakistan, Indien) 35 Uzbekiska (Sovj., Afghanistan) 13 Vietnamesiska 50 Visaya (inkl, cebuano; Filippinerna) 10 Vitryska 9 Yoruba (Nigeria m.fl.) 12 Zhuang (chuang; Kina) 12 splittras i dialekter o. dotterspråk. För närvarande talas minst 4000 olika språk i världen. Språken förs samman i språkfamiljer på grundval av sin släktskap. Störst är den indoeuropeiska: över 2000 milj, talar dessa språk som hemspråk 723