Språklaboratorium - Spänning SPRÅK Vår egen språkfamilj Den indoeuropeiska språkfamiljen, till vilken vårt språk hör, är den mest spridda i världen. Dess indelning grundar sig pa den olika utvecklingen av det indoeuropeiska urspråkets bakre k-ljud (kentumspråk o. satemspråk). I nedanstående schema har direkt samband mellan fomspråk o. ur dessa utvecklade nutida språk markerats med pil. Keltiska språl walesiska ] komiska f breton J iriska höglands- > skotska J Italiska o. romanska språk Romanska språk franska spanska portugisiska italienska rumänska Italiska språk *—latin [-oskisk-umbriska-] {+oskisk- umbriska+} Germanska språk svenska danska norska isländska engelska frisiska holländska tyska nordgerm. östgerm. västgerm. Grekiska språk [-indo-iranska-] {+indo- iranska språk kentum-+} språk [-kentumspråk-] Indoariska sanskrit m.fl. forn-indiska språk —> språk hindi marahti gujarati panjabi bengali m.fl. nyindiska språk Iranska språk avestiska m.fl. forn-iranska språk —* [-balto-slaviska-] {+balto- slaviska+} språk persiska pashto kurdiska m.fl. nyiranska språk Armeniska Albanska Slaviska språk (stor)ryska vitryska ukrainska polska tjeckiska serbokroatiska slovenska bulgariska Baltiska språk lettiska litauiska (modersmål). Därnäst följer den sino-tibetanska med över 1 000 milj., den afroasiatiska (semitisk-hamitiska enl. äldre terminologi) o. den malajo-polynesiska med över 200 milj, vardera samt den dravidiska med över 160 milj. Över 100 milj, hemspråkstalare omfattar familjerna japanska, altaiska, thai o. bantu. - Med hänsyn till sin byggnad kan språken bl.a. uppdelas i syntetiska språk, i vilka ordens grammatiska förhållanden främst uttrycks genom böjning (t.ex. latinet), o. analytiska språk, i vilka de grammatiska förhållandena främst uttrycks genom småord (hjälpverb, prepositioner etc.) samt ordföljd (t.ex. engelskan). E E Språklaboratorium, se Inlämingsstudio. Språkvetenskap. Den vetenskapliga behandlingen av människans språk indelas enl. olika grunder i ett flertal grenar. Lingvistiken sysslar med språket som allmänt meddelelsemedel, filologin begränsar sig främst till språkets litterära användning, o. språkhistorien behandlar språkens förändringar under tidernas lopp. Den jämförande språkvetenskapen undersöker språkens historia o. släktskapsförhållanden genom jämförelse mellan besläktade språk. Spränglista, lista vid val med andra kandidater än de av partiet off. nominerade. Sprängpatron, liten patron med känsligt sprängämne, anv. i granater, bomber m.m. Sprängört, Cicuta virosa, meterhög flock-blomstrig ört med vita blommor. Giftig. Mindre allmän. E Blommor IV. Spröjs, list som delar ett fönsters yta. Spurt, eng. finish, slutskedet i en löpning. Sputnik, ry., ’reskamrat’, namnet på den första jordsatelliten, uppsänd i Sovj. 4 okt. 1957 o. förintad 3 månader senare. E Rymdfart I. Sputum, upphostning av slem. Spygatt, hål i fartygssida för bortledande av vatten från däck. Spånskiva, byggplatta av spån som blandats med lim o. pressats under värme. Spårljus, projektiler med lyssats som antänds vid avfyrandet. Bildar ljusstrimma vilken underlättar eldinriktningen. Spårvagn, kommunikationsmedel på skenor för persontrafik i städer o. tätorter. Hästspårvagn i Baltimore, USA, på 1820-t., i Sthlm 1877. Första elektriska spårvagnen i Berlin 1881, i Sthlm 1901. Spårämne. 1. Grundämne som förekommer i ringa mängd i människokroppen, t.ex. jod o. koppar. - 2. Radioaktivt ämne som tillförs en substans vars beteende man vill följa under en process; substansen lokaliseras genom spårämnets strålning. Späck, tjock, fettrik underhudsvävnad hos vissa däggdjur, t.ex. val, säl o. svin. Späcka, med späcknål göra hål i en stek o. fylla dem med späck. Späckhuggare. E Valar. Spänning, potentialskillnad, definieras som skillnaden mellan de elektriska potentialerna i två punkter (t.ex. ändpunkterna på en ledning). S. är ett mått på den energi, räknat per laddnings- [-INDO-EURO-] {+INDO- EURO+} PEISKA SPRÅK [-satemspråk-] {+satem- språk+} (ny-) grekiska*— eoliska joniska arkadiska doriska britanniska galliska gaeliska