enhet, som står till förfogande för att transportera laddning; ju högre spänning som läggs över en given ledning, desto starkare ström i denna. Mäts i volt. Spännvidd, avståndet mellan två punkter, t.ex. vingspetsarna på ett flygplan eller upplags-punktema för ett brospann. Spärr, se Bowling. Spärrkonto, bankkonto som innehavaren får disponera över först efter tillstånd. Spökdjur, en grupp halvapor. Små djur med framåtriktade ögon, korta framben o. långa bakben. Tåma är försedda med valkar. Nattdjur. Lever i träd. Ostindiska öamas urskogar. Mest känt är spökdjuret, kroppslängd ca 18 cm, svans 23 cm. Spökgräshoppor, spökskräckor, en grupp rätvingar med stor skyddande likhet. Vandrande pinnar, max. 30 cm, liknar torra kvistar o. saknar vanl. vingar. Vandrande blad, max. 9 cm, är bladlika. Tropikerna, även s. Europa. E Insekter I. Spöstraff, prygelstraff, kroppsstraff, som i Sv. avskaffades 1855 (vid fängelser o. tvångsarbets-anstalter först 1938). Squash, eng. - 1. Urspr. eng. inomhusspel med räcket o. liten gummiboll. Spelas på bana (9,75x6,4 m) med 4 väggar att studsa bollen mot. - 2. Se Pumpa. Squaw [sk°å], nordamer. indiankvinna. SR. 1. Förk. för Sveriges Radio AB. - 2. Förk. för blodets sänkningsreaktion (se Sänkan). Sr, s:r, förk. för senior. SRB, se Nötkreatur. Sri Lanka, sedan 1972 off. namn på rep. Ceylon, självstyr. medl. av Britt, samväldet. 65600 km2, 14,9 milj. inv. varav ca 2/3 singaleser. Huvudstad Colombo (se d.o.). Export av te, gummi o. kopra. - S. styrs av högerkoalition sedan S. Bandaranaikes socialistiska regering besegrats i val 1977. Svåra inrikespol. problem sedan självständigheten 1948 vållade av strider mellan olika språk- o. folkgrupper. Vänstergerilla behärskar delar av ön. Srinagar, se Jammu och Kashmir. SRK, se Röda korset. SS, förk. för ty. Schutz-Staffel, nazistisk kamp-o. terrororganisation, bildad 1925. Waffen-SS, krigsmaktens SS-förband. S/S, förk. för eng. steamship, ångfartyg. SSAB, förk. för Svenskt Stål AB. SSI, se Statens strålskyddsinstitut. SSKF, se Socialdemokratiska arbetarepartiet. SSSR, förk. för de ry. orden för Socialistiska sovjetrepublikernas förbund, off. namn på Sovjetunionen. SST, förk. för eng. supersonic transport, trafik med överljudsflygplan. SSU, se Socialdemokratiska arbetarepartiet. SSUH, se Förbundet mot droger. S:t, S:ta, S:te, St., S., förk. för Sankt o. Saint, ’den helige’. S:ta, S., förk. för Sankta, ’den heliga’. Staaff [stav], Karl, 1860-1915, liberal politiker, advokat, statsminister 1905-06, 11-14. Verkade för allmän rösträtt o. majoritetsval. S:s önskan att uppskjuta försvarsreformen ledde bl.a. till bondetåget 1914. STAB, förk. för Svenska Tändsticks AB. Spännvidd-Staèl von Holstein Stab, personal som biträder militär chef; krets av medhjälpare. Stabat mater, lat., inledningsord i ofta tonsatt medeltidsdikt om Jungfru Maria vid korset. Stabil, stadig, trygg, stadigvarande. Stabilisator. 1. Horisontellt »vingpar» med höjdroder på flygplans stjärtparti. - 2. Vridbara fenor under vattenlinjen på fartygs förskepp, vilka påverkas av ett gyro så att de motverkar rullning o. stampning. Stabilisera, stadga, göra stabil. Staccato, it., musikterm som markerar kort anslag med tydligt uppehåll efter vaije ton. Stachanovsystemet, en i Sovj. tillämpad metod att låta arbetarna tävla med varandra för att driva upp arbetsprestationerna o. därmed produktionen. Används nu mest för tävling mellan grupper, fabriksenheter o.d. Stad, tidigare officiell benämning på geografisk o. adm. bebyggelseenhet, som förlänats stads-rättigheter. De äldsta sv. städerna anlades som handelsplatser, t.ex. Birka. Med industrialismen har befolkningen i städerna snabbt ökat. Före Gustav Vasa hade Sv. 33 städer, på 1650-t. 61 o. 1970 132. Fr.o.m. 1971 har begreppet stad utmönstrats som adm. term o. ersatts av den enhetliga beteckn. kommun (se d.o.). Stadion, i antikens Grekl. kapplöpnings- o. idrottsplats; nu stor idrottsplats med åskådarplatser runt banan. Stockholms stadion, uppfört till OS 1912. Stadium, tidpunkt, (utvecklings)skede, fas (plur. stadier). Stadsarkitekt, tjänsteman som biträder byggnadsnämnd i kommun o. större samhälle. Stadsfiskal, före 1965 allm. åklagare, däijämte polischef i flertalet städer. Motsvaras nu av distriktsåklagare o. polismästare. Stadsfogde, före 1965 utmätningsman i stad. Motsvaras nu av kronofogde. Stadsförbundet, Svenska S., gr. 1908, uppgick 1968 i Kommunförbundet (se d.o.). Stad sgas, gasformigt bränsle av bl.a. väte, metan o. koloxid, som framställs vid gasverk (se d.o.). Stadshus, byggnad i större sv. tätorter för representation o. förvaltning. Stadslagar, medeltida lagar för de olika städerna i form av lokala rätts sedvänjor, i Sv. o. Norge under namnet bjärkö(a)rätten, i Danm. birke-reten. Med Magnus Erikssons stadslag, som gällde ca 1350-1736, fick städerna en gemensam lag. Stadsläkare, se Länsläkare. Stadsmission, organ för kristligt, humanitärt o. socialt hjälparbete. Stadsplan, plan för reglering av bebyggelse o. markens användning till gator, parker etc. i tätorter. Stadsplanerare är antingen kommunens egna tjänstemän el. t.ex. en arkitektfirma. Planen godkänns av byggnadsnämnd, antas av kommunfullmäktige o. fastställs av länsstyrelse. Stad säga, fastighet, i tättbebyggt samhälle som ej är tomt, gata e.d. Staèl von Holstein [stal... hållstejn], Germaine, »madame de Staèl», 1766-1817, fransk förf:a, g.m. den sv. diplomaten Erik Magnus S. Hennes salong blev samlingspunkt för liberala intellektuella. Kvinnoproblem bl.a. i romanen Corinne 1807. Pionjär för den franska romantiken bl.a. genom ett arbete om tysk kultur. 725