Stativ-Stav STATSMINISTRAR Utnämnd 1876 De Geer, Louis 1818-1896 1880 Posse, Arvid 1820-1901 1883 Thyselius, Carl Johan 1811-1891 1884 Themptander, Robert 1844-1897 1888 Bildt, Gillis 1820-1894 1889 Åkerhielm, Gustaf 1833-1900 1891 Boström, Erik Gustaf 1842-1907 1900 von Otter, Fredrik 1833-1910 1902 Boström, Erik Gustaf 1842-1907 1905 Ramstedt, John 1853-1935 1905 Lundeberg, Christian 1842-1911 1905 Staaf, Karl 1860-1915 1906 Lindman, Arvid 1862-1936 1911 Staaf, Karl 1860-1915 1914 Hammarskjöld, Hjalmar 1862-1953 1917 Swartz, Carl 1858-1926 1917 Edén, Nils 1871-1945 1920 Branting, Hjalmar 1860-1925 1920 De Geer, Louis 1854-1935 1921 von Sydow, Oscar 1873-1936 1921 Branting, Hjalmar 1860-1925 1923 Trygger, Ernst 1857-1943 1924 Branting, Hjalmar 1860-1925 1925 Sandler, Rickard 1884-1964 1926 Ekman, Carl Gustaf 1872-1945 1928 Lindman, Arvid 1862-1936 1930 Ekman, Carl Gustaf 1872-1945 1932 Hamrin, Felix 1875-1937 1932 Hansson, Per Albin 1885-1946 1936 Pehrsson-Bramstorp, Axel 1883-1954 1936 Hansson, Per Albin 1885-1946 1946 Erlander, Tage 1901- 1969 Palme, Olof 1927- 1976 Fälldin, Thorbjörn 1926- 1978 Ullsten, Ola 1931- 1979 Fälldin, Thorbjörn 1926- 1982 Palme, Olof 1927- (sedan 1914), Statistisk tidskrift o. Allmän månadsstatistik. E Departement. Stativ, stöd för instrument m.m. Statliga företag utgörs av hel- o. delägda affärs-drivande verk med dotterbolag, de statligt ägda kreditinstituten o. Statsföretag AB med dotterbolag samt övriga statsägda bolag. Stator, den stillastående delen av en elektrisk maskin. Statsanslag, belopp av riksdagen beviljat för statsutgifter o. upptaget i riksstaten (statsbudgeten) under viss huvudtitel. Statsbudget, en plan över statens inkomster o. utgifter, i Sv. gällande för ett budgetår (1 juli—30 juni). Förslag till s. överlämnas i jan. till riksdagen i regeringens statsverksproposition, nådiga luntan', på grundval av denna fastställer riksdagen riksstaten för följande budgetår. Driftbudgeten upptar statens löpande inkomster o. utgifter, på inkomstsidan främst skatterna o. på utgiftssidan främst statsanslagen till huvudtitlarna (de 13 dep., hovet, riksdagen, statsskulden o. oförutsedda utgifter). Den är underbalanserad när utgifterna är större än inkomsterna, överbalanserad när inkomsterna är störst. Kapitalbudgeten upptar investeringar som finansieras genom lån. Riksstaten kan vid behov kompletteras med tilläggsstater. E Sverige. Statsföretag AB, statligt förvaltningsbolag som startade sin verksamhet 1970, moderbolag i en koncern som 1978 omfattade ca 30 dotterbolag. S. sorterar under industridep. Statskalendern, Sveriges s., årligen utg. handbok med förteckning över vissa av statens ämbets- o. tjänstemän m.m. (1813-1973 utg. av Vetenskapsakademien). Statskontoret, ämbetsverk under civildep., gr. 1680. E Departement. Statskunskap, vetenskapen om statslivets gestaltning; behandlar statliga o.a. samhälleliga institutioners funktioner, partiväsende, pol. ideologier, mellanstatliga relationer etc. Statskyrka, kyrkosamfund i sådan relation till staten att denna har väsentligt inflytande på kyrkolagstiftning, ekonomiska förhållanden o. ämbetstillsättningar. Ex: Svenska kyrkan. Statslös, person utan medborgarskap i något land. Statsminister, statsrådets främste ledamot; utser o. avskedar övriga regeringsledamöter. I regel ej departementschef. E Statsobligation, av staten utfärdad obligation. S. är räntebärande med undantag för premieobligationer, där innehavarna i st.f. att få ränta deltar i lotterier (se Premielån). För de årligen utg. sparobligationerna betalas räntan ut först vid inlösen. Statsråd, i Sv., Danm., Finl. o. Norge statschefens rådgivande korporation (regering, ministär); i Sv. led. av regeringen, minister. S. i Sv. tillkom genom 1809 års regeringsform. Statsrådsberedningen, statsministerns kansli. Rättschefen i s. är red. för Svensk författningssamling, som innehåller de av statsmakterna beslutade författningarna. Statssekreterare, i Sv. departementschefens närmaste man (i UD kabinettssekreterare). Statsskick, en stats styrelseform. Statsskuld, summan av alla av staten upptagna lån. Den sv. s., som förvaltas av Riksgälds-kontoret, var 1 juli 1984 482,6 miljarder kr (därav 102,9 miljarder utlandsupplånat). Statstjänsteman, befattningshavare inom statliga verk o. myndigheter (men inte bolag såsom LKAB), avlönad enl. lönereglemente. S., som lyder under lagen om offentlig anställning, har sedan 1965 förhandlings- o. strejkrätt. Ordinarie s. kan inte sägas upp men kan efter prövning av arbetsdomstolen avskedas p.g.a. brott el. grov tjänsteförseelse. Statstjänstemannens riksförbund, SR, facklig centralorganisation för vissa statsanställda. Sammanslogs 1974 med SACO. Statsverksproposition, regeringens förslag som ligger till grund för statsbudgeten. Statsvetenskap, sammanfattande beteckn. för ämnesområden rörande offentlig verksamhet såsom statskunskap, förvaltningsrätt, nationalekonomi, statistik. Statuarisk, statyliknande. Statuera, fastställa, stadga. S. ett exempel, straffa till allmän varning. Stat ur, växt, gestalt. Status, ställning, läge, tillstånd. Status quo, nuvarande tillstånd. Statussymbol, yttre tecken på uppnådd ställning el. visst välstånd. Statut, stadga, förordning; mest i plur., statuter. Staty, figurskulptur i ungefar naturlig storlek. Statyett, skulptur i litet format. Staudte [sjtaota], Wolfgang, 1906-84, tysk filmregissör. Samhällskritik. Mördarna finns mitt ibland oss 1946, Undersåten 1951. Stav, se Öga. 728