Stavanger, hamnstad i s.v. Norge. 91000 inv. Konservindustri. Centrum för Norges petroleumindustri. Skeppsvarv, järn- o. metallindustri. Domkyrka från 1100-1. Stavelse, så stor del av tal som uttalas i en enda luftstöt från lungorna, vanl. motsvarande vokal med el. utan omgivande konsonanter. S. som slutar på vokal kallas öppen, följs vokalen av konsonant kallas s. sluten. Stavhopp, se Fri idrott. Stavkyrka, träkyrka uppförd av lodrätt ställda plankor el. kluvna stammar (stavar), särsk. i Norge från 1000- till 1300-t. I Sv. Hedared i Västergötland. Stavnsbåndet, da., ’hemortsbandet’, den bestämmelse, som 1733-88 tvang de danska bönderna att stanna kvar o. arbeta på det gods, där de var födda. Stavrim, se Allitteration. STC, se Volvo, AB. Stearin, vanl. den blandning av stearin- o. palmitinsyra som används till stearinljus. Stearinsyra, mättad fettsyra, vars alkalisalter ingår i tvål. Steele [stil], Tommy, f. 1936, eng. rock’n’roll-sångare o. skådespelare. Steeplechase, se Galoppsport. Stefan, d. 1185, Sv:s förste ärkebiskop, trol. engelsman. S., som var munk i Alvastra, vigdes till ärkebiskop av påven Alexander III i Sens 1164. Stefanus, den förste kristne martyren, diakon i Jerusalem (Apg. 6). Minnesdag annandag jul. Stefenson, Bror, f. 1929, militär, vice amiral, chef för försvarsstaben sedan 1982. Stegling, skärpt form av dödsstraff, varvid den avrättades kropp spikades upp på t.ex. pålar. Steglits(a), färggrann finkfågel, brun, svarta vingar med vita fläckar o. gult band, svartvitt huvud med röd panna. S. o. mell. Sv. Stannfågel. Sjunger vackert; hålls ibl. som burfågel. E Fåglar IV. Stegocefaler, pansargroddjur, utdöda groddjur från sendevon t.o.m. trias. Nådde 4 m i längd. E Geologi. Steiger, Rod, f. 1925, amer. filmskådesp. Al Capone 1958, Le mani sulla cittä 1963, I nattens hetta 1967, Waterloo 1970. Stein [stajn], Gertrude, 1874-1946, amer. förf. Från 1903 bosatt i Paris, centralfigur i radikala konstnärskretsar. Skapade en subjektiv litt. stil av betydelse för bl.a. Hemingway o. Faulkner. Alice B. Toklas' självbiografi 1933. Steinbeck [stajn-], John, 1902-68, amer. förf., nobelpris 1962. Romaner präglade av realism o. social medkänsla. Riddarna kring Dannys bord 1935, Möss och människor 1937, Vredens druvor 1939. Även noveller. Steiner, Rudolf, se Antroposofi, Waldorf-pedagogik. Stek, sjömansuttryck för knut, knop. E Knopar. Steklar, en grupp insekter med bitande el. bitande o. sugande mundelar, 2 hinnartade vingpar o. ofta stora fasettögon. I Sv. över 4000 arter. Hit hör gaddsteklar (t.ex. bin, getingar, myror), parasit-, gall- o. växtsteklar. E Insekter I. Stele, antik grav- el. minnesvård i form av en upprättstående, ofta smyckad stenplatta. Stavanger - Stenograf i Stelkramp, tetanus, av tetanusbacillen orsakad allvarlig infektionssjukdom med ökad retbarhet i muskulaturen o. kramper. Stellar, stellär, stellarisk, som avser stjärnorna, stjäm-. Sten, se Komstorlek. Stenbit, se Sjuryggar. Stenbock, alpstensbock, getdjur med bakåtböjda o. ringlade, upp till 1 m långa hom. Nu endast i Piemonte, Alperna. E Får, Klövdjur II. Stenbock. 1. Katarina, 1535-1621, sv. drottning, 1552 Gustav Vasas tredje gemål. - 2. Magnus, ca 1665-1717, greve, fältmarskalk, guvernör över Skåne 1706. Besegrade danskarna vid Helsingborg 1710, fick 1712 befälet över en armé som överfördes till Tyskl., tvangs 1713 kapitulera vid Tönning i Holstein, o. dog i dansk fångenskap. Populär krigshjälte (Måns Bock). Stenbocken. E Djurkretsen. Stenbräckeväxter, bräckeväxter, Saxifragaceae, tvåhjärtbladig växtfamilj med mer än 1 000 arter av örter, buskar el. träd. Ofta alpina såsom stjärnbräcka, fiällbräcka o. fjällbrud. Allm. i Sv. är stenbräcka el. mandelblomma (se d.o.). Många s. odlas som prydnadsväxter, särsk. i stenpartier. Stenbär, detsamma som stenhallon. Stendhal [stä°dall], pseud. för Henri Beyle, 1783-1842, fransk förf., militär o. ämbetsman. Realistisk o. psykologiskt inträngande romankonst. Rött och svart 1831. Stenget, annat namn på gems. Stengods, tung, eldfast keramik av högbränd lera. Stenhallon, stenbär, Rubus saxatilis, ört bland rosväxterna med glest borsttaggig stam. Röda, syrliga, hallonliknande frukter. Allm. i hela landet. E Blommor V. Stenhammar, gods i Flen, Södermanland. Slott från 1600-t., ombyggt 1845-49. Tillhör staten o. disponeras mot arrende sedan 1966 av Carl XVI Gustaf. Stenhammar, Wilhelm, 1871-1927, komp., pianist o. dirigent. Nordisk romantiker. Operor, 2 symfonier, körverk, bl.a. kantaten Ett folk (text Heidenstam) 1905 med hymnen Sverige, Orkesterserenad F-dur 1919, pianokonserter, kantaten Sången 1921, stråkkvartetter, sånger m.m. Stenknäck, finkfågel med mycket kraftig näbb, mörkbrun rygg o. rödgrå buk. Vingarna är svarta med vitt tvärband. 18 cm. Lever av hårda frön, t.ex. körsbärskämor, o. insekter. Upp till mell. Sv. Sällsynt. Stann- el. strykfågel. E Fåglar IV. Stenkol, ett naturligt bränsle, bestående av rent kol samt kolväten o. obrännbara ämnen. S. ligger i flötser, vanl. djupt under markytan, o. har bildats av multnade växter, som under tryck o. värme undergått långsam förkolning. Sten krypa re, se Tusenfotingar. Stenmark, Ingemar, f. 1956, alpin skidåkare. Han vann OS- o. VM-guld 1980 i slalom o. storslalom, OS-brons 1976 i storslalom o. VM-guld i slalom o. storslalom 1978, i slalom 1982. Vann världscupen 1976-78. SvD:s guldmedalj 1975 o. 1978. Stenografi, snabbskrift bildad av särsk. tecken för bokstäver, bokstavskombinationer, stavelser el. hela ord. Mest används i Sv. Melins system, utg. 1892. Snabbskrift kan också göras med stenograf maskin, stenotypimaskin. Stenogram, stenografiskt upptecknad text. E 729