Tebe-Teint TEATER • Världens mest kända teatrar Stad Namn, invigd (* = nuv. byggn.) Några kända ledare Berlin Deutsches Theater, 1883 O. Brahm, M. Reinhardt Staatl. Schauspielhaus, 1786, förstörd 1944 A. W. Iffland, G. Gründgens Theater am Schiffbauerdamm (Berliner Ensemble), 1891 B. Brecht, Helene Weigel Helsingfors Finska nationalteatern, 1872, 1902* K. Bergbom, E. Kalima Svenska teatern, 1866 H. Molander, A. Lindberg, A. F. Arppe, N. Rönngren Köpenhamn Det Kongelige Teater (även opera), 1772, 1874* J. L. Heiberg, J. Svendsen, G. Höeberg, J. Hye-Knudsen Leningrad Pusjkin- (Alexandra-) teatern, 1832 London Drury Lane, 1663, 1812* D. Garrick, R. Sheridan, J. Kemble Old Vic, 1818, 1950 Lilian Baylis Sadler’s Wells Theatre (numera mest opera), 1753, 1931* S. Phelps Moskva Gorkij- (Konstnärliga) teatern, 1898 K. Stanislavskij Oslo Nationaltheatret (Christiania Theater), 1827, 1899* Björnstjerne Björnson, L. Josephson, Björn Björnson, H. Christiansen Paris Comédie Frangaise, 1680, 1802* Ofta ett utskott av artisterna L’Odéon, 1797 J. L. Barrault Athénée, 1867 L. Jouvet Folies-Bergère (varieté), 1869 Prag Nationalteatern (även opera), 1862, 1881* B. Smetana, E. F. Burian Tylteatern (även opera), 1783 C. M. von Weber, A. Neumann Stockholm Kungl. Dramatiska teatern (Dramaten), 1788, 1908* O. Molander, Pauline Brunius, K. R. Gierow, I. Bergman Drottningholmsteatern (främst opera), 1766 C. F. Adelcrantz, Agne Beijer Stratford-on-Avon Shakespeare Memorial Theatre (Royal Shakespeare Company), 1879, 1932* Peter Hall Wien Burgtheater, 1776, 1888* J. Schreyvogel, H. Laube Theater in der Josefstadt, 1788, 1822* M. Reinhardt, H. Hilpert sig snabbt över hela Västeuropa. På enkla plattformscener växte senare en teater fram även för allmänheten (särsk. i Spanien o. Engl.). Från 1600-t. blev Paris teaterkonstens centrum. 1800-t:s utveckling präglades bl.a. av regissörens växande betydelse o. av nya tekniska resurser såsom vridscenen, gas- o. elljuset m.m. E, även E Grekland. E T^be, Thebe. - 1. Grek, namn på det forntida Egyptens förnämsta stad vid nuv. Luxor. De storslagna tempel o. andra byggnadsverk som gjort T. ryktbart, samt de berömda klippgravarna i Konungarnas dal härstammar från tiden för Nya riket då T. var landets huvudstad. T. ödelädes av romarna 29 f.Kr. - 2. Grek, stad, se Thebe. TEATER 1 Grekisk teaterscen. Dionysosteatern i Athen, 300-talet f.Kr. (rekonstruktion). 2 Grekiska teatermasker. Tragedimask och komedimask. 3 Simultanscen (1547) för mysteriespel om Jesu liv och med olika spelplatser på rad mellan a. »paradiset» och b. »helvetet». 4 Commedia delTarte (mitten av 1500-talet), folkliga lustspel med stående handling och typgalleri men med inslag av improvisation. På bilden Harlekin, Zani och Pantaione. 5-6 Renässansen. 5 Illusionsscen (1545) med skenbart perspektiv. 6 Formalscen, öppen engelsk teater från Shakespeares tid med spelet förlagt till både estraden och gallerierna runt om. 7 Comedie-Fran^aise (omkr. 1800), skådeplatsen för romantiska melodramer. 8 Modern vridscen. a. tågvind, b. fond, c. rundhorisont, d. belysningsbrygga, e. järnridå (brandridå), f. ridå, g. vridscen, h. rumsdekoration, i. inspicientens manöverbord, j. sufflörlucka, k. orkesterdike. Tecknad film, el. animerad film, framställer figurer i rörelse genom reproduktion av en serie teckningar, som var o. en återger en av rörelsens olika faser. Den tecknade filmens mest kända namn är Walt Disney, Max Fleischer, Stephen Bosustow samt inom den abstrakta tecknade filmen Norman McLaren. Te D$um, lat., begynnelseorden i en fomkyrklig hymn, Te Deum laudqmus (Sv. ps. 603, ’O Gud, vi lova Dig’). Även större kompositioner med T. som underlag. Tee, se Golf. Tegel, byggnadsmaterial av bränd lera. Murtegel i form av kompakta block el. genomdraget av kanaler, s.k. håltegel. Taktegel för takbeläggning. Tegnér. 1. Esaias, 1782-1846, skald, prof, i grekiska 1810 i Lund, biskop i Växjö 1824; Sv. akad. 1818. Medl. av Götiska förbundet 1812. Patriotisk diktning, ofta med historiska el. fomnord. motiv, t.ex. dikten Svea 1811, diktcykeln Frithiofs saga 1825. Sitt krav på klarhet o. kraft framförde T. i Epilog vid magister-promotionen 1820. Om hans tilltagande tungsinne vittnar dikten Mjältsjukan 1826. T. var även en glänsande talare o. brevskrivare. -2. Esaias, d.y. 1843-1928 sonson till T.l, språkforskare, prof; Sv. akad. 1882. Chef för Sv. akad:s ordbok 1913-19. Ur språkets värld 1922-30. - 3. Alice, f. Sandström, 1864-1943, komp., den klassiska bamvisans skapare i Sv. Bl.a. Bä, bä, vita lamm, Mors lilla Olle. -4. Torsten, 1888-1977, son till T.3, sportjournalist, sign. T. T., huvudred, för Idrottsbladet 1915-65. Tegucigalpa, se Honduras. Teheran, Irans huvudstad. 4,5 milj. inv. Matt-, textil- o. tobaksindustri. Univ., gr. 1934. Tein, det koffein som ingår i teblad. Teint [tä°], fr., hy, ansiktsfärg. 799