Teiresias- Telefoni Teir$sias, lat. Tiresias, i grek, saga en blind siare av hög ålder. Teism, gudstro, speciellt tron på en personlig Gud, som är skild från världen men ingriper i den. Jfr. Deism, Panteism. Teje, Tora, gift Sylwander, 1893-1970, skådesp., vid Dramaten 1911-13 o. 1923-61. Vår största klassiska tragedienn; även karaktärs- o. komediroller. Tejp, försvenskad stavning av tape. Tekn. dr, teknologie doktor, har disputerat för doktorsgrad vid tekn. högsk. el. vid Uppsala univ. Tekniska högskolan, Kungl. T., KTH, Sthlm, högsk. för tekn. undervisning o. tekn.-vetenskaplig forskning. Undervisningen är uppdelad på ett stort antal allmänna utbildningslinjer, av vilka flertalet omfattar 4 ä 5 år. Vid T. avläggs civilingenjörs-, bergsingenjörs- o. arkitektexamen samt tekn. doktorsexamen. - T. har utvecklats ur det 1827 inrättade Teknologiska institutet, 1876 omorganiserat till högsk. Tekniska museet, n. Djurgården i Sthlm, invigt 1936, har samlingar av hist. maskiner, tekn. ritningar o. modeller m.m. Tekniska nomenklaturcentralen, TNC, Sthlm, gr. 1941 med uppgift främst att medverka till en lämplig o. enhetlig tekn. terminologi. Teknokrati, teknikervälde. Teknolog, studerande vid tekn. högsk. Teknologi, sammanfattande beteckn. för teknikens alla ämnesområden. Teko-industri, förk. för textil- o. konfektions-industri. Tektonik. 1. Geotektonik, läran om berggrundens byggnad. Jfr Plattektonik. - 2. I konsten, särsk. arkitekturen, formgivningens konstruktiva sida. Tel Aviv, Tel Aviv-Jaffa, Israels största stad, handelscentrum o. hamnstad. 335000 inv. Diamantsliperier, textilindustrier o. kemisk industri. - T., gr. 1909 som förstad till Jaffa, var Israels huvudstad 1948-50. Tele-, fjärr-, som verkar på avstånd (grek, förled); även kortform för telefon- o. telegraf-. Telefaksimil, telefax, se Telegrafi. Telefon AB LM Ericsson, se Ericssonkoncernen. Telefonavlyssning. Telefonsamtal är i princip skyddade för avlyssning. För utredning av grovt brott kan domstol dock medge avlyssning av misstänkt persons telefon. Telefoni, överföring av akustisk information (ljud) med elektriska signaler. Den första praktiskt fungerande telefonen konstruerades av amerikanen G. Bell (1876), kolkomsmikrofonen av landsmannen D. E. Hughes (1878). Telefonen består i princip av två omvandlare, en som omvandlar ljud till elektriska signaler, mikrofonen, och en som omvandlar elsignalema till ljud, hörtelefonen. Dessa båda är i regel sammanbyggda till en mikrotelefon (hörlur). Telefonerna är via ledningar förbundna med telefonstationer, där de kan kopplas ihop för samtal. Numera sker detta automatiskt med s.k. väljare. De första automatiska väljarna var elektromekaniska. Moderna väljare är elektroniska, styrda av datorer (processorer). Telefonstationerna betjänar var sitt område o. knyts i sin tur samman till allt större centraler (änd-, knut-, riktnummer-, förmedlings- o. utlands stationer). Telefonledningarna är i regel metalliska dubbelledningar i form av stolpburen blanktråd el. kablar med flera isolerade ledningspar hopbuntade i ett hölje. I kablarna försvagas talströmmarna, vilket man kompenserar med hjälp av inkopplade induktans-spolar, s.k. pupinisering. På längre sträckor kopplas dessutom förstärkare in, s.k. överdrag. För bl.a. riksledningarna används koaxialkablar, som med utnyttjande av bärfrekvenssystem medger samtidig överföring av ett stort antal telefonsamtal. Ett alternativ är puls-kod-moduleringssystemet, där endast delar av vaije samtal överförs utan att örat uppfattar avbrotten; tidmellanrummen i ett samtal utnyttjas för bitar av andra samtal. Samtalsöverföring mellan kontinenter går via koaxialkablar, utlagda på TELEFONI 1-10 Telefonens utveckling. 1 Bells första telefon 1876, 2 telefon från 1882, 3 från 1909, 4 från 1914, 5 från 1939, 6 från 1965. 7 Mynttelefon, 8 väggtelefon, 9 bordstelefon (Diavox) med knappsats för anslutning till datorstyrd telefonstation. 10 Bildtelefon: personerna på bilden deltar i ett sammanträde på annan ort (TV-möte) via kamera (a) och bildskärm (b); skisser och dokument kan visas och överföras via en TV-kamera (c) på stativ. 11-12 Mikrotelefonen (»luren») består av mikrofon och hörtelefon. 11 Mikrofon: Talet sätter membranet (a) och membranelektroden (b) i svängning. Kolkornen mellan den senare och elektroden innanför (c) sammanpressas i motsvarande grad och släpper genom ström i takt med ljudvariationerna, dvs. en utgående signal. 12 Hörtelefon: Den inkommande talsignalen påverkar elektromagneten (a), vilken sätter membranet (b) i svängning så att ljudet återges. 13 Datorstyrd telefonstation. Den samtalsförmedlande delen är uppbyggd av elektromekaniska väljare och komponenter, som styrs av en dator; även elektroniska väljare och komponenter kan ingå i kopplingsdelen. Förstoringen (a) visar ett kretskort, som ingår i utrustningen. 14 Koordinatväljarens princip. Vaije väljarenhet består av ett antal lodräta bryggor o. vågräta stänger som kan vridas av elektromagneter så att kontakt uppstår i skärningspunkterna. A ringer upp B (förenklat): a. relä, som startar den första väljaren (anropssökaren), b. en av de markerare som påverkar väljarnas kopplingsorgan, c. anropssökare, d. och e. två av de gruppväljare som var och en representerar allt mindre abonnentgrupper, f. lednings väljare, som sätter A i förbindelse med B. 15 500-väljarens princip, a. relä, b. solfjäderformigt ställda ramar, var och en med ett antal kontaktpar, c. rörlig arm som först vrids till rätt ram och sedan skjuts in till något av kontaktparen, d. anropssökare, e. och f. gruppväljare, g. lednings väljare. 16 Telefoto. Medan sändarens bildvals (a) roterar och samtidigt rör sig i sidled avsöker en ljusstråle (b) bilden i täta spirallinjer. Ljuset återkastas mot en fotocell (c), vilken alstrar en elektrisk ström, varierande med ljusintensiteten. Signalen överförs via telefonnätet till mottagaren, som har en lika snabbt roterande vals med fotografisk film (d). Signalen omvandlas till ljus (e) som belyser filmen, på vilken en motsvarande bild byggs upp. 17-18 Överföringssystem för telefoni. 17 Över kort vågsradioförbindelse kan t.ex. flygplan (a) och fartyg (b) tillfälligt anslutas till telefonnätet. Över stora avstånd överförs teleinformation dels trådlöst via radiolänk och satelliter, dels genom s.k. koaxialkabel. Mellan radiolänkantennerna (c, d) sänds informationen i form av en riktad radiostråle. Med kommunikationssatellit får man radiolänkförbindelse även mellan kontinenter: signalen riktas med en särskild sändare (e) mot satelliten, som vidarebefordrar den till mottagaren (f). Jfr Rymdfart och Television. Över koaxialkabel (g) kan man samtidigt förmedla tusentals telefonsamtal som får var sitt frekvensområde. Förstärkare upprätthåller talnivån. 18 Trycksäker förstärkare, inkopplad i sjökabel: a. riktningsfilter, b. förstärkarenhet. 800