Tyska-Tångloppa TYSKLAND - Historia i sammandrag 100 f.Kr. Germanerna i nuv. Tyskland kommer i kontakt med romarriket. 100 e.Kr. Långvariga krig mellan Rom o. germanerna börjar ca 170 e.Kr. 400 Germanska folkvandringarna på 400-t., Gallien o. Italien invaderas. Germanerna kristnas ca 600-800. 800 Germanrikena i Tyskl. dras in i frankiska riket ca 800. Riket delas 843. Östfranken blir Tyskl. Karl den stores palatskapell i Aachen. 900 Det västerländska kejsardömet återupprättas 962 av Otto den store (Tysk-romerska riket). Feodalismen utvecklas. 1000 Riket utvidgas. Kampen mellan kejsaren o. påven (investiturstriden) börjar ca 1050. Romansk byggnadskonst (domkyrkorna i Speyer, Mainz, Bamberg). 1100 Konkordatet i Worms 1122 kompromiss i kyrkostriden. Feodalherrarnas makt stärks. Fredrik Barbarossa hävdar kejsarmakten. 1200 Tronstrider 1197-1215. Påven segrar i investiturstriden. Huset Habsburg första gången på Tyskks tron 1273. Hansan. Ekon. o. kulturell blomstring. Gotisk byggnadskonst (katedralerna i Köln o. Freiburg im Breisgau). Nibelungenlied. Kärlekslyrik, minnesång (Walther von der Vogelweide). 1300 Kurfurstarna får ensamrätt att utse kejsare 1356. Feodal splittring. 1400 Tysklands krona definitivt till huset Habsburg 1439. Boktryckarkonsten utvecklas av Gutenberg ca 1450. Skulptörerna Riemenschneider, Veit Stoss, Notke (altarskåp). 1500 Karl V (1519—56) försöker hävda kejsarmakten. Luthers reformation börjar 1517. Fyra krig mot Frankr. om Italien 1521—44. Turkanfall 1521-29. Riksdagen i Worms 1521 fullbordar Tyskks religiösa splittring. Bibeln på tyska 1534. Mästersångaren Hans Sachs. Matthias Grünewalds Isenheimaltare. Renässansen: målarna Dürer, Lucas Cranach o. Holbein. 1600 Katolsk motreformation (jesuiterna). Trettioåriga kriget 1618—48 föröder landet o. leder till kejsarmaktens nederlag mot riksfurstarna. 1700 Brandenburg, n. Tyskks ledande makt, blir kungariket Preussen I701. Österrikiska tronföljds-kriget 1740-48 mellan Preussen o. Österr. ökar rivaliteten mellan staterna. Tonsättarna Bach o. Händek Filosofen Leibniz. 1750 Fredrik den store gör Preussen till en stark militärstat. Stormaktsställningen hävdas gentemot Österr. i Sjuåriga kriget 1756-63. Tyskks område ökas genom Polens delningar 1772, 1793 o. 1795. Tyskl. dras in i revolutions- o. napoleonkrigen 1793. Kulturell blomstringsperiod. Litteratur: Lessing, Herder, Goethe o. Schiller. Musik: Haydn, Mozart (wienklassiker). Filosofi: Kant. 1800 Napoleon dominerar Tyskl. 1805-13. Tyska frihetskriget mot Napoleon 1812-15. Tyska förbundet bildas 1815. Februarirevolutionen 1848, liberaliserings- o. enhetssträvanden. Romantiken. Filosoferna Hegel, Fichte, Schelling. Författarna A. o. F. Schlegel, bröderna Grimm, Kleist, Hoffmann, Heine. Teologen Schleiermacher. Tonsättarna Beethoven, Schubert, Weber, Mendelssohn, Schumann. 1850 Preussen o. Österr..angriper Danm. 1864. Krig mellan Preussen o. Österr. 1866, spränger Tyska förbundet. Ett Nordtyskt förbund bildas under ledning av Preussen; Österr. lämnas utanför. Tonsättarna Wagner o. Brahms, filosofen Schopenhauer, socialisterna Marx o. Engels. 1870 Fransk-tyska kriget 1870-71. Tyska riket (kejsardöme) under Preussens ledning utropas 1871. Europas ledande stat under »järnkanslern» Bismarck. Trippelalliansen med Österr.-Ungern o. Italien 1882. Tonsättaren R. Strauss, filosofen Nietzsche, fysikern Röntgen o. bakteriologen Koch. 1900 l:a världskr. 1914-18 slutar med Tyskks fullständiga nederlag o. förlust bka. av samtliga kolonier (Versaillesfreden). Weimarrepubliken 1918. Hejdlös inflation 1923. Expressionismen: målaren Kokoschka, författaren Brecht. Thomas Manns o. Hesses romaner, komp. Hindemith, forskarna Einstein, Hertz, Planck. Funktionalismen: Bauhaus i Dessau. 1930 Massarbetslöshet o. pol. radikalisering. Nazismen under Hitler tar ledningen 1933. Hitler diktator 1934. Rhenlandet besätts 1936, Österr. annekteras 1938, Tjeck, tvingas avträda de sudet-tyska områdena 1938 (Münchenöverens-kommelsen), införlivas med Tyskl. 1939. Folkmordet på ca 6 milj, judar tar sin början. 1940 2:a världskr. inleds med anfall på Polen 1939. Tyskl. krossas 1945 efter att ha behärskat nästan hela Europa. Landet ockuperat av britter, amerikanare, fransmän o. ryssar. Berlinkrisen 1948-49. Av ockupationszonerna bildas 1949 Västtyskland o. Östtyskland (se dessa ord). handels- o. sjöfartsstad. Intogs av Alexander den store 332 f.Kr. Tyska, västgermanskt språk som talas av ca 100 milj, i Tyskl. o. Österr., i större delen av Schweiz o. i mindre delar av Luxemburg, Belgien o. Frankr. I norra Tyskl. talas lågtyska el. plattyska, i södra Tyskl. högtyska dialekter. Schwyztütsch (schweizertyska) är gemensam beteckn. för de högtyska dialekter som talas i Schweiz. Tyska orden, andlig riddarorden, instiftad 1191 under korstågen. T. genomförde kristnandet av Preussen o. Balticum o. upprättade där den s.k. Ordensstaten. På 1400-1500-t. förlorades större delen av T:s område till bl.a. Polen o. Sv. (Estland). T. fortlevde i Tyskl. till 1809. Tyskland, efter 2:a världskr. delat i Väst- resp. Östtyskland (se dessa ord). E K Tysk-romerska riket, benämning på det centraleuropeiska kejsarrike som räknade sitt ursprung från Otto den stores kröning till romersk kejsare 962 o. som upplöstes 1806 i samband med Rhen-förbundets tillkomst. K Burgund, Habsburg. Tystnadsplikt, skyldighet att inte för utomstående yppa det man fått kännedom om i sin yrkesverksamhet. Gäller för bl.a. stats- o. kommunaltjänstemän, läkare, advokater o. präster. Tågångare o. tåspetsgångare, däggdjur som stöder endast på främre delen av foten. Ex: hund, katt o. hovdjur. Tåkern, grund sjö vid Omberg i v. Östergötland. Vid medelvattenstånd 44 km2. Rikt fågelliv. Tång, havstång, en rad havsväxter, de flesta brun- el. rödalger. Rika på kväve o. kalisalter, användbara som gödselmedel. Se Alger. Tångborre, se Sjöborrar. Tånglake, ål(a)kusa, en långsträckt fisk (max. 50 cm) med stora bröstfenor. Gulgrönbrun med mörka fläckar. Västkustens tångbälte o. Östersjön. E Fiskar V. Tångloppa. E Kräftdjur. 839