Tånnander-Törneman TANDER 1 Tandens byggnad: a. tuggknöl, b. emalj, c. tandben, d. pulpa, e. rotkanal, f. cement, g. nerver och blodkärl. 2 Olika typer av tänder: a. framtand, b. kindtand, c. oxeltand. 3 Tanduppsättningar (överkäke) hos a. vuxna, b. barn (mjölktänder hos 3-åring). Oxeltänderna (de tre nedersta tänderna på bild a) föregås således inte av mjölktänder. 4 Tandlagningar: a. det uppborrade hålet har fyllts med amalgam; b. tandkronan har ersatts med en konstgjord krona av porslin, jacketkrona; c. stiftkrona: den konstgjorda kronan har fästs med ett stift. Tånnander. 1. Kristine, f. 1955, friidrottare. Har totalt 15 SM i fem grenar, bl.a. 4 i femkamp 1974-79 o. 4 i sjukamp 1980-83. Även bra häcklöpare med 1 SM 1976. - 2. Annette, f. 1958, syster till T.l, friidrottare, OS-sjua i höjd 1976. 4 SM i höjd, 2 i längd, 1 i häck 100 m samt 1 i femkamp. Tårgaser, stridsgaser som orsakar ögonsveda o. tårflöde. Anv. bl.a. av polisen. Övergående verkningar. Tårkörtel, körtel under ögonhålans tak. Avsöndrar tårvätska, som håller hornhinnan ren o. fuktig. Vätskan leds bort via tårkanalen från inre ögon vinkeln till näshålan. Tåspetsgångare, se Tågångare. Täby, förortskommun i n. Stor-Stockholm med bl.a. Roslags-Näsby, Näsbypark, Viggbyholm, Hägemäs, Kyrkbyn, Ella o. Tibble, 50800 inv. Många fornminnen, bl.a. landets äldsta brobygge, Jarlabankes bro från 1000-t. Kyrka från 1200-t. med bl.a. målningar av Albertus Pictor. Sjökrigsskolan. Täckdikning, dränering av jord med hjälp av nedgrävda rör (vanl. tegel). Täckvingar, det främre, hårda vingparet hos skalbaggar o. en del tvestjärtar. Skyddar flyg-vingama. Täljare, dividend, det tal i ett bråk som anger antalet delar, t.ex. 3 i 3/7. Jfr Nämnare. Täljsten, mjuk grågrön bergart av bl.a. talk o. klorit. Anv. till kaminer m.m. Tänder. Den synliga delen av människans tänder, kronan, är täckt av emalj, en okänslig hårdvävnad. Tandens rot omges av ett lager cement, som påminner om benvävnad. Den inre tanden är uppbyggd av tandben, dentin, som skyddar den nerv- o. blodkärlsrika pulpan. Denna förbinder sig genom hål i rotspetsen med omgivande vävnader. Människan far två tanduppsättningar, dels de 20 mjölktänderna, som falls vid 6-13 års ålder, dels de permanenta tänderna, sammanlagt 32. Däggdjurens tänder liknar väsentligen människans. De varierar i form efter djurets levnadssätt. Kindtänderna hos allätare är vanl. trubb-knöliga, hos insektätare spetsknöliga, hos köttätande rovdjur skarpeggade, hos gnagare o. hovdjur strecktecknade. När tänder förekommer hos övriga ryggradsdjur har de vanl. inga rötter o. tjänar endast till att gripa o. hålla fast födan. B Tändkulemotor, förbränningsmotor där insprutad brännolja självtänder i ett kompres-sionsrum, tändkula', denna värms vid start t.ex. på elektrisk väg. Tändrör, anordning i en projektil som bringar dess sprängladdning att explodera. Tändstickor, trästickor med en tändsats av lättantändliga, syrerika ämnen. S.k. säkerhets-tändstickor (med tändsats av bl.a. svavel o. kaliumklorat) tänder bara mot ett speciellt plån (innehållande fosfor). Uppfanns ca 1844 av svensken G. E. Pasch, 1788-1862. Tändstift. 1. Gnistbildande tändanordning i förbränningsmotorer. Gnistan uppstår mellan två elektroder, »spetsar». - 2. På handeldvapen med bakladdningsmekanism ett stålstift som vid avfyring slår an mot patronens tändhatt. Tännforsen, vattenfall i Indalsälven, v. Jämtland. Total fallhöjd 37 m därav 25 m i ett lodrätt stup. Tärendö älv, se Kalix älv. Tärnor, en grupp måsfåglar, de flesta vitaktiga med svart huvud o. kluven stjärt. Goda flygare. Hit hör bl.a. fisktärna (40 cm), silvertärna (38 cm) o. skräntärna (53 cm). Flyttfåglar. E Fåglar X. E Flyttfåglar. Tätatät, försv. stavning av fr. tète-ä-tète. Täthet, densitet, en kropps massinnehåll per volymenhet. Tätmjölk, detsamma som långmjölk. Tätort, område med stadslik bebyggelse o. minst 200 inv. Tättingar, en grupp fåglar, till vilken 60% av alla fågelarter hör. De är små el. medelstora, har tre tår riktade framåt o. en bakåt. Hård näbb. Många är goda sångare. Landfåglar. E Fåglar V. Tätört, Pinguicula vulgaris, insektätande ört bland läppsporreväxtema. Rosett av avlånga, på översidan håriga o. slemmiga blad, på vilka insekter fastnar o. löses upp. Ensam, sporre-försedd blå blomma på stängel. Allmän i kärr o. på ängar. Fjälltätört, P. alpina, har gulvit blomma. Bladslemmet hos t. innehåller en bakterie som utnyttjas vid framställning av långmjölk (tätmjölk). E Blommor VII. Törd, se Tordmule. Tore, kådrik kärnved i tallstubbar. Törel, Euphorbia, en grupp törelväxter med ca 1600 arter i hela världen, särsk. i varma o. torra områden. Örter, buskar, lianer el., t.ex. i Afrika, kaktuslika träd. 6 arter i Sv., de flesta ogräs. E Träd III. Törneman, Axel, 1880-1925, målare. Tidig expressionist. Bl.a. monumentalmålningar i Riksdagshuset (1913), Tekn. högsk. i Sthlm (1918) o. Sthlms stadshus (1922). 840