Vegetativ-Vendetta Vegetativ, som hänför sig till organismers näring o. tillväxt; andligt overksam, vegeterande. Vegetativ förökning, se Fortplantning. Vegetativa nervsystemet, detsamma som autonoma nervsystemet. Vegete, Sthlm, försäkringskoncern bestående av Försäkringsbolaget Göta, ömsesidigt, gr. 1876, Försäkringsaktiebolaget Svenska Veritas, 1917, Försäkringsbolaget Liv-Göta, ömsesidigt, 1942, o. Europeiska Varu- och Resgodsförsäkringsaktiebolaget, 1920. Vegetera, leva (om växt); leva likt en växt utan medveten verksamhet, slöa. Vehikel, befordringsmedel, fordon. Wehtje [vettje], Emst, 1891-1972, industriledare (Iföverken, Skånska cement) o. politiker (h), FK 1945-55. Weibull, Lauritz, 1873-1960, historiker, prof, i Lund. Tillämpade tidigt en strängt källkritisk forskningsmetod. Kritiska undersökningar i Nordens historia omkring år 1000 1911. Weibull AB, W., Landskrona, gr. 1870 av Walfrid Weibull, 1833-1903, utsädeshandel o. förädlings-arbete. Ingår i Cardokoncemen. Weigel, Helene, 1900-71, tysk skådespelerska, ledare för Berliner Ensemble. G.m. Bertolt Brecht. Roller bl.a. Mutter Courage. Weil [väj], Simone, 1909-43, fransk-judisk förf:a. Starkt socialt patos förenat med en särpräglad kristen livsåskådning. Essäer, brev m.m. i Tyngden och nåden 1947. Weill [vajl], Kurt, 1900-50, tonsättare av tysk härkomst. Jazzpåverkad stil. Tolvskillingsoperan (text av Brecht) 1928. Weimar [vaj-], stad i s.v. Ö-Tyskl. 70000 inv. Omkr. år 1800 Tysklands främsta kulturella centrum o. vistelseort för bl.a. Goethe o. Schiller. Weimarrepubliken, benämning på den tyska republiken 1919-33, efter Weimarförfattningen, den nya författning, som tillkom i Weimar 1919. von Weingartner, Felix, 1863-1942, österr.-schweiz. dirigent; en av sin tids främsta. Wein, Weib und Gesang, ty., ’vin, kvinnor och sång’. Weiss, Peter, 1916-82, f. i Berlin, från 1940 bosatt huvudsaki. i Sv. Förf., illustratör, kortfilmare. Dramatik: Mordet på Marat 1964, Ranns åkningen 1965, Hölderlin 1971, Motståndets estetik (1-3) 1975-81. Weissmuller, John, 1904-84, amer. skådesp. o. simmare. Titelrollen i Tarzanfilmema. 24 världsrekord i simning på kortdistans, 5 guld i OS 1924 o. 1928. von Weizsäcker, Carl F., f. 1912, tysk fysiker. Mest känd för sin teori om solsystemets uppkomst genom förtätningar av kosmiskt stoft i en roterande nebulösa. Veji, se Etruskerna. Viktor, mat. begrepp som kan åskådliggöras med en riktad sträcka, vilken då bestäms av både sin riktning o. längd. Anv. inom fysiken som modell för kraft, hastighet, fältstyrka m.m. Velåzquez [-asskes, sp. uttal -aj^kel?]. Diego, 1599-1660, spansk målare, hovmålare hos Filip IV. Fömäm enkelhet, utsökt kolorit. Porträtt av kungafamiljen. Fästningen Bredas kapitulation (Las Lanzas), Hovdamerna (Las Meninas). van de Veide [fell-], Henry, 1863-1957, belg. arkitekt o. konsthantverkare, en av jugendstilens viktigaste företrädare. W?lfer, medl. av en tysk furstesläkt Welf, som i förbund med påvemakten på 1000- o. 1100-t. bekämpade de hohenstaufiska kejsarna. Olika grenar av huset Welf har regerat i tyska stater, bl.a. i Hannover till 1866. Welin, Karl-Erik, f. 1934, pianist, organist o. komp. Framstående tolkare av ny musik. Har även framträtt med instrumental teater. Wellander, Erik, 1884-1977, språkman, prof, i tyska vid Sthlms högsk. 1931-51. Riktig svenska 1939, handbok i språkvård. Welles, Orson, f. 1915, amer. regissör o. skådesp. Filmer: Citizen Cane 1941, Den tredje mannen 1949, Processen 1962, Falstaff 1966. E Film V, VI. Wellington, Nya Zeelands huvudstad. 350000 inv. Livsmedelsindustri. Örlogsbas. Univ. Wellington, Arthur Wellesley, 1769-1852, hertig av W., britt, härförare. Ledde 1808-13 års fälttåg mot fransmännen i Spanien. Överbefälhavare för den allierade armé som besegrade Napoleon vid Waterloo 1815. Premiärminister (konservativ) 1828-30. Wellpapp [vell-], emballage av veckat papper, klätt med slätt papper. Wells, Herbert George, 1866-1946, eng. förf. Mycket rik produktion. Framtidsvisionen Världarnas krig 1898, radikala o. socialistiska tankegångar i Kipps 1905. Wells världshistoria 1920. Velociped, äldre ord för cykel. Velodrom, en för cykellopp specialbyggd rundbana inom- el. utomhus. Velour [-lor] (av fr. velours, sammet), mjukt ylletyg med kort lugg. Welt, Die W., ty., Världen’, dagstidning i Hamburg, gr. 1946 av britt, ockupationsmakten, sedan 1953 i tysk ägo. Partipol. obunden. Weltschmerz [velltsjmärts], ty., 'världssmärta’, beteckn. för melankolin hos förromantikens romangestalter, t.ex. hos Goethes Werther. Welwitschia, W. mirqbilis, nakenfröig växt, en av jordens egendomligaste växter. Har kraftig pålrot o. en grov stam som nätt o. jämnt når över jordytan. Från stammen utgår två 2-3 m långa blad, som vilar på marken o. fungerar under växtens hela liv (max. 100 år). De enkönade kottarna sitter på övre stamytan. Ökenområden i s.v. Afrika. E Blommor IX. Wembley, förstad i n.v. London med stadion för fri idrott, fotboll m.m. som rymmer ca 100000 personer. Platsen för OS 1948 o. cupfmalen i fotboll, rugby, speedway. Ven, ö i Öresund. 7,5 km2, ca 400 inv. V. är en upp till 45 m hög lerplatå, begränsad av höga branter, backafall. Rester av Tycho Brahes slott Urani(en)borg o. observatorium Stjärneborg. Blev svenskt 1658. Turist- o. sommarort. Ven, blodkärl som för blodet från kroppens olika delar till hjärtat. Vendel, församling i n. Uppland. Kyrka med kalkmålningar, invigd 1310. Invid kyrkan ett båtgravfalt från ca 550-800 med märkliga fornfynd. Denna period i sv. järnålder kallas vendeltiden. E Fornminnen. Vender, äldre germanskt namn på de väst-slaviska folken i n. Tyskl. Vendes konung, från 1540-t. till 1973 en av sv. kungens titlar. Vendetta, ital., korsikansk blodshämnd. 866