Venedig, ital. Venezia, stad i n.ö. Italien på en grupp öar vid kusten. 333000 inv. En av världens vackraste o. rikaste konst- o. turiststäder. Den gamla staden, byggd på träpålar, genomkorsas av mer än 150 kanaler, av vilka Canal Grande med den berömda Rialtobron är den största trafikleden. I hjärtat av staden Markusplatsen omgiven av den i bysantinsk stil på 800-1000-t. uppförda Markuskyrkan, den 99 m höga kampanilen, o. Dogepalatset (se d.o.). V. har vidare ett stort antal kyrkor o. praktfulla palats med värdefulla konstsamlingar. Det moderna V. har en omfattande varvs-, metall-, maskin- o. livsmedelsindustri o. stor sjöfart samt en sedan gammalt berömd glaskonst (i Murano) o. textilkonst. Filmfestival, konstutställning (biennalen). Järnvägs- o. landsvägsbro till fastlandet. Den mondäna badorten Lido med stor flyghamn. - V. utvecklades på 1200-t. till en självständig rep. (styrd av en doge o. det aristokratiska Stora rådet) o. senare till en mäktig handelsstad med monopol på orienthandeln. Under 1400-1700-1, var V. en lysande konst-, kultur- o. nöjesmetropol. Tillföll Österr. 1814 o. införlivades med Italien 1866. E Italien. Veneration, vördnad, högaktning. Venyriska sjukdomar, förk. VS, könssjukdomar. Venereologi, läran om v. Venezuela, rep. i n. Sydamerika. 912050 km2, 14,6 milj. inv. Kulturspråk spanska, religion katolsk. Huvudstad Caracas. - Savannområden (llanos) kring Orinocofloden, Guayanas högland i söder. Stor petroleumproduktion, järnmalm, fosfat, mangan, tenn, guld. Jordbruket ger kaffe, kakao, sockerrör, vete, ris. - Området upptäckt 1498 av Columbus; spansk kolonisation på 1500-t. Självständig stat 1830, från 1870 huvudsaki. styrd av diktatorer. Sedan 1959 demokratisk regim; president o. nationalkongress utses genom direkta val. E Sydamerika. Venia, lat., tillstånd, befogenhet, särsk. för icke prästvigd person att predika i kyrka. Veni, vidi, vici, lat., Jag kom, jag såg, jag segrade’, Caesars rapport om sin snabba seger vid Zela 47 f.Kr. Vennberg, Karl, f. 1910, förf., kulturred. i AB 1957-75. Tills, med E. Lindegren ledande inom 40-talismen. Lyrik: Halmfackla 1944, Synfält 1954, Tillskrift 1960, Sju ord på tunnelbanan 1971, Visa solen ditt ansikte 1978, Dikter kring noll 1983. Wennerberg, Gunnar, 1817-1901, skald, komp., ämbetsman; Sv. akad. 1866. Ecklesiastikminister 1870-75 o. 88-91, landshövding i Växjö 1875-88. W. skrev ord o. musik till duettsamlingen Glun-tarne 1847-50; körsånger (bl.a. Hör oss, Svea). Wenner-Gren, Axel, 1881-1961, affärs- o. industriman: Electrolux, gr. 1919, telefonbolag i Mexico, kvarnar, enspåriga järnvägar (»Alweg»), utvecklingsbolag för British Columbia m.m. Donator. Det oklara förhållandet mellan förvaltningsbolaget Fulerum, fru Marguerite W:s privata medel o. olika stiftelser, t.ex. Wenner-Gren Center för vetenskaplig forskning i Sthlm, föranledde åtal 1972. Wennerström, Stig, f. 1906, f.d. överste i flygvapnet. W., som bl.a. tjänstgjort som flygattaché i Moskva o. Washington, avslöjades som spion för Sovj. 1963 o. dömdes till livstids straffarbete. Han frigavs villkorligt 1974. Venedig - Werfel Venstre (»vänstern»), politiska partier i Danm. (moderat konservativt) o. i Norge (liberalt). Ventil, anordning för reglering o. avstängning av genomströmningen i rörledningar. S.k. elektriska ventiler är likriktare. Ventilera, lufta, vädra; undersöka, dryfta; offentligt försvara (avhandling). Ventral, hörande till buken el. buksidan. Ventrikel. 1. Magsäcken. - 2. Vätskefyllt rum i hjärnan. - 3. Vardera av hjärtats kamrar. Venus. 1. I rom. myt. kärlekens gudinna. Grek, motsv. Afrodite. E Arkeologi. - 2. Den 2:a av planeterna från solen räknat. Har en molnfylld atmosfär. Syns bl.a. som morgon- o. aftonstjärna med stor ljusstyrka. Venuspassage, planeten Venus’ passage förbi solskivan. E Astronomi. Venusflugfälla, se Flugfälla. Venushår, se Adiantum. Venuskorg. E Svampdjur. Venös, som avser venerna. Veracruz [-kros], hamnstad i s.ö. Mexico. 295000 inv. Flygstation. V. anlades 1519 av Cortés. Verb, ordklass, bestående av ord som betecknar tillstånd el. handling, t.ex. ’sova’, ’arbeta’. Grundbetydelsen hos verben preciseras genom böjning i olika betydelsekategorier: numerus, tempus, modus samt verb genus som anger om subjektet utövar handlingen (aktiv form, t.ex. ’han dödar’) el. utsätts för handlingen (passiv form, t.ex. ’han dödas’). - Transitiva v. kan ha objekt, t.ex. ’älska någon’; intransitiva v. saknar objekt, t.ex. ’gå’; reflexiva v. har som objekt pronomen som syftar på subjektet, t.ex. ’roa sig’; opersonliga v. kan ej ha annat subjekt än ’det’, t.ex. ’det regnar’. Werba, Erik, f. 1918, österr. pianist, sångpedagog o. ackompanjatör. Verbal. 1. Ord-; muntlig; bokstavlig, ordagrann. Verbalinspiration, se Bokstavsinspiration. -2. Verb-, som hör till ett verb; avledd av ett verb. Vyrdandi. 1. En av de tre nomoma. - 2. Politiskt obunden studentförening i Uppsala, gr. 1882, med demokratisk o. kulturradikal orientering. Utgav 1888-1954 den populärvetenskapliga serien Verdandis småskrifter. Från 1954 utges Ver dandis skriftserie, från 1961 Verdandi-debatt o. från 1964 Verdandi-orientering. Verdens Gang, VG, kvällstidning utg. i Oslo, en av Norges största dagstidningar. Oberoende. Vyrdi, Giuseppe, 1813-1901, ital. komp., ett av operakonstens största namn. Rigoletto 1851, Trubaduren 1853, La Traviata (Den vilseförda) 1853, Maskeradbalen 1859, Don Carlos 1867, Aida 1871, Othello 1887, FalstaffWK, Messa da requiem 1874. Verdun [-dö°], befäst stad i n.ö. Frankr. 25000 inv. Textilindustri o. kemisk industri. Slaget vid Verdun febr.-nov. 1916 mellan tyskar o. fransmän blev oavgjort men vållade båda sidor oerhörda förluster. Werenskiold [-sjåll], Erik, 1855-1938, norsk målare o. tecknare. Nationellt folklivs- o. landskapsmålen i realistisk stil. Porträtt. Werfel, Franz, 1890-1945, österr. förf. W:s verk präglas av pacifism, gudsmystik o. den judiska problematiken. Romaner: De fyrtio dagarna på Musa Dagh 1933, Sången om Bernadette 1941. Dramatik. Lyrik. 867