Verfremdung-Versailles Verfremdung, ty., distansering, dramatisk teknik genom vilken en för åskådaren alldaglig handling på scenen framstår som uppseendeväckande. Wergeland, Henrik, 1808-45, norsk förf. Radikalt nationell o. frisinnad, förkämpe för norskheten, för arbetarklassen o. judarna. Rik produktion. Det romantiska eposet Skabelsen, mennesket og Messias. Kärleksdikter, naturlyrik. Vergilius, Publius V. Maro, 70-19 f.Kr., rom. skald. Skrev herde- o. lärodikter, Bucolica resp. Geprgica. Hjältedikten Aeneiden blev romarnas nationalepos. Verifiera, bestyrka (riktigheten av), bekräfta, (med bilagda handlingar) intyga. Verifikation, bekräftande; intyg, kvitto. Verism, litterär-musikalisk stilriktning med strävan att objektivt skildra vardagslivet. Inom operan företrädd av bl.a. Leoncavallo o. Puccini. Adj: veristisk. Veritabel, verklig, sann(skyldig), äkta. Verkningsgrad, förhållandet mellan nyttiggjord o. tillförd effekt vid energiomvandlingar, t.ex. i motorer. Verkstadsteknik, olika metoder för maskinell bearbetning av halvfabrikat av jäm, trä m.m. E Verkställande direktör, förk. VD, ett (aktie)-bolags chef, utsedd av styrelsen. Verlaine [värlän], Paul, 1844-96, fransk skald. Nära vän till Rimbaud. Banbrytare för en formellt friare poesi i Frankr. o. för symbolismen. Religiös dikt o. kärlekslyrik. Werle, Lars Johan, f. 1926, kompositör, bl.a. av operor. Drömmen om Thérèse 1963, Resan 1969, Tintomara 1973, Animalen 1979. Vermeer [førmer], Jan Vermeer van Delft, 1632-75, holl. målare, en av 1600-t:s främsta. Interiörer med få figurer i stilla handling. Knypplerskan, Pärlvägerskan, Målaren i sin ateljé. Stadsbilder från Delft. Vermiceller, trådformig spaghetti. Vermont [va:månnt], förk. Vt., delstat (1791) i n.ö. USA. 2490Ö km2, 511 000 inv. Jordbruk o. boskapsskötsel. Stenindustri. Rekreationsorter. Huvudstad Montpelier, 8000 inv. Vermut, vermouth, vin kryddat främst med malört o. kina. Alkoholhalt 14,8-18%. Tillv. främst i Italien o. Frankr. VERKSTADSTEKNIK 1-8 Spånavskiljande bearbetning. 1 Svärvning: a. roterande arbetsstycke, b. svarvstål. 2 Fräsning. 3 Borrning. 4 Brotschning. 5 Hyvling med fram- och återgående hyvelstål. 6 Dragdriftning, för att göra hål med annan form än rund: a. bearbetningsdel, b. styrdel, c. skaft. 7 Slipning med roterande slipskiva. 8 Sågning med roterande sågklinga. 9-10 Styckeavskiljande bearbetning. 9 Klippning: a . rörligt klippskär, b. fast motskär. 10 Stansning: a. rörlig stans, b. fast dyna. 11-15 Plastisk bearbetning. 11 Djupdragning: a. stämpel, b. plåthållare, c. dyna. 12 Bockning. 13 Tråddragning. 14 Valsning med roterande valsar. 15 Sänksmide: ett värmt metallstycke antar form efter matrisen genom slag eller tryck a. Verne [värm], Jules, 1828-1905, fransk förf. Fantasirika äventyrsromaner. Till jordens medelpunkt 1864, En världsomsegling under havet 1870, Jorden runt på 80 dagar 1873. Werner, Lars, f. 1935, politiker (vpk), partiordf. från 1975. Vernissage [-sasj], (dagen för) öppnandet av en konstutställning. Verona [-åna], industristad i n. Italien. 261 000 inv. Årlig intemat. jordbruksmässa. Biskopssäte. Praktfulla byggnadsverk från 1000-1400-t. samt en väl bevarad romersk amfiteater från ca 290, som används sommartid för operaförest. - V. var tidvis residens för östgöternas kung Teoderik den store. Veronese, Paolo, 1528-88, ital. målare från Venedig. Ljust o. livsglatt måleri, motiv från Bibeln i världslig infattning. Veronika. 1. Katolskt helgon, enl. legenden en kvinna som under Frälsarens vandring till Golgata räckte honom en svetteduk, på vilken hans drag lämnade avtryck. Veronikas svetteduk är ett vanligt motiv i konsten. - 2. Annat namn på ärenpris. del Verrocchio [-råkkiå], Andrea, 1436-88, ital. skulptör o. målare. Ungrenässans. Skulpturer: David (Florens), Colleonistatyn (Venedig). Versailles [värsaj], förstad till Paris, 15 km s.v. därom. Jämte slottet V. anlagt i mitten av 1600-t. av Ludvig XIV. Residensstad 1682-1789. 868