Willoch-Vingåker kan förverkas, om nytt brott begås under prövo-tiden. Willoch [-åkk], Kåre, f. 1928, norsk politiker (konservativ), statsminister från 1981. Villon [vijå°], Fran^ois, f. 1431, fransk skald o. äventyrare, 1463 förvisad från Paris. Förebådare av renässansen med virtuos, subjektiv diktning, ofta i balladstil, samlad bl.a. i Stora testamentet 1461. Villon [vijå°], Jacques, 1875-1963, fransk målare o. grafiker. Kubist som haft stort inflytande på yngre abstrakta målare. Willumsen, Jens Ferdinand, 1863-1958, dansk målare o. skulptör. Symbolist, senare expressionist. Aftonvarden 1918. Det polykroma skulpturverket Den stora reliefen 1893-1928, nu i W.-museet vid Roskilde, öppnat 1957. Vilnius, ry. Vilna, huvudstad i sovj. unionsrep. Litauen. 503000 inv. Trä- o. läderindustri. Univ. (1578). Wilson, Harold, f. 1916, britt, politiker (labour), medl. av parlamentet sedan 1945, led. av Labours nationella kommitté från 1952, partiledare 1963, premiärminister 1964-70 o. 1974-76. Wilson, Woodrow, 1856-1924, amer. politiker (demokrat), stats vetenskapsman, president 1913-21. Lät förklara Tyskl. krig 1917 för att »trygga demokrati i världen». W. lyckades ej hävda sitt idealistiska program (de Fjorton punkterna) vid fredskonferensen 1919 men genomdrev beslut om statuter för Nationernas förbund. Nobels fredspris 1919. Wilsonkammare, apparat för iakttagande av atompartiklar, t.ex. från den kosmiska strålningen. Kammaren är fylld av mättad vattenånga, som kondenseras till synliga streck längs partikelbanoma. Wiltonmatta, maskinvävd matta med lugg av ullgarn. Urspr. från Wilton, Engl. Wimbledon, s.v. förstad till London. Cricket- o. tennisbanor. Eng. tennismästerskapen (inoff. VM) spelas i W. sedan 1877. Vimmerby, handels- o. industriort i n.ö. Småland, ca 7300 inv. Trä-, metall- o. livsmedelsindustrier. - V. kommun se E Sverige. Vimpel, långsmalt band av flaggduk. Vin. 1. Vinranka, vinstock, Vitis, en grupp klättrande buskar bland vinväxtema. Frukten är ett avlångt, välsmakande bär av varierande färg, vindruva, druva, rikt på druvsocker. Av druvorna framställs vin, cognac, vinäger, russin o. korinter. Ca 1400 odlade sorter. Viktigast är äkta vinrankan, V. vinifera, från Främre Asien o. s.ö. Europa. Kulturväxt sedan förhistorisk tid. Trivs bäst i subtropiskt klimat. E Frukter. -2. Alkoholhaltig dryck som framställs genom jäsning av druvsaft. Lättviner med en alkoholhalt av högst 8-14 volymprocent, starkviner med i regel 17-22% (genom tillsats av vinsprit). Vin med låg sockerhalt sägs vara »torrt». Röda viner tillv. av blå druvor, vita viner av vita druvor el. av blå druvor som befriats från skal o. kämor, roséviner (ljusröda) av en blandning av blå o. vita druvor el. av blå druvor som får jäsa kortvarigt tills, med skalen. Frankr., Italien o. Spanien är de största vinproducenterna. Utom från Europa o. Algeriet importerar Sv. vin även från Sydafrika o. Sydamerika. - Se även Fruktvin. Vina. E Musikinstrument II. Winberg, Claes-Ulrik, f. 1925, industriman, verkst. dir. för AB Bofors 1972-84, styrelseordf. i SAF sedan 1984. Winblad, Ulla, eg. Maria Christina Kjellström, 1744-98, den kvinnliga huvudpersonen i Bellmans diktning. Vinbär, Ribes, buskar bland stenbräckeväxtema med hängande klasar av gulgröna blommor. Välsmakande bär. Allmänt odlade som saft- o. syltbär. Röda v., R. rubrum, flera sorter med röda, syrliga bär; vita v., en form av röda v. med gulvita bär; svarta v., tistron, R. nigrum, har svarta, aromatiska bär. E Frukter. Vinbärsfuks, en dagfjäril med flikiga vingar (bredd 4-5 cm). Gulbrun med svarta fläckar. Larven bl.a. på nässlor o. vinbärsbuskar. Tämligen allmän. E Fjärilar I. Wjnckelmann, Johann Joachim, 1717-68, tysk arkeolog o. konstteoretiker, nyantikens främste teoretiker o. den klassiska arkeologins grund-läggare. Vindar, luftens rörelser från högre in mot lägre lufttryck; orsakas av temperaturdifferenser mellan olika platser på jordytan. I den fria atmosfären blåser vindarna i stort sett parallellt med isobarema, i den lägre atmosfären något in mot det lägre trycket. På n. halvklotet har vinden lågtrycket till vänster, på s. halvklotet till höger. Vindhastigheten uttrycks vanl. i knop el. m/s. Vindstyrkan anges i Beauforts vindskala. E Klimat I, Segelsport I. E Vinde, Victor, 1903-70, tidningsman, DN:s Pariskorrespondent 1946-58, chefred, för ST 1959-65. Vindelälven, se Ume älv. Vindeväxter, Convolvulqceae, slingerväxter med trattformiga, färggranna blommor. Många arter särsk. i tropikerna. I Sv. åkervinda, Convolvulus arvensis, med vita, skärstrimmiga blommor, allmän på åkrar, o. snårvinda, C. (Calystegia) sepium, med vita blommor, sällsynt i skogsbryn. Windhoek, se Namibia. Vindkraftverk, anordning som omvandlar vindenergi till elkraft. Den vanl. typen har en 2-3-bladig, vinddriven rotor (diameter o. höjd över marken 50-100 m), kopplad via en växel till en generator. Effekt 2-3 MW. Vindros, se Kompass. Windsor. 1. Stad 40 km v. om London. 30000 inv. W. C as t le, kungl. slott, gr. på 1000-t. -2. Eng kungahusets namn sedan 1917. Exkung Edward VIII bar titeln hertig av W. Windsurfing, se Surfmg. Vindtunnel, anläggning för undersökning av luftströmningen kring skalenliga modeller av flygplan, bilar, hus m.m. Vindöga. 1. Gammalt ord för takglugg el. -fönster. - 2. Punkt vid horisonten varifrån vinden syns blåsa (mot ett fartyg). Vindögdhet, annat ord för skelning. Wine, Maria, f. 1912, förf. Huvudsaki. kärlekslyrik. Winfrid, se Bonifatius. Wingquist, Sven, 1876-1953, ingenjör, uppfinnare av det sfariska kullagret, grundare av AB Sv. Kullagerfabriken. Vingåker, gammal bygd i v. Södermanland med särpräglade folkdanser o. länge bibehållen sockendräkt. - V. kommun se E Sverige. 874