Vinjett-Violer VINDAR Sambandet mellan vindstyrka, vindhastighet och vindens verkningar [-Vindstyrka-] {+Vind- styrka+} i Beau-fort Vindhastighet 1 meter per sek. Namn Vindens verkningar till lands till sjöss på land på öppna havet 0 0-0,2 lugnt stiltje inga; röken stiger nästan rätt upp spegelblänk sjö 1 0,3-1,5 svag vind nästan stiltje knappt märkbar, skorstensrök i vindens riktning små fiskfjällsliknande krusningar bildas 2 1,6-3,3 svag vind lätt bris sätter små löv i rörelse korta, men utpräglade småvågor, som ej bryts 3 3,4-5,4 måttlig vind god bris sätter blad o. kvistar2 i oavbruten rörelse vågkammarna börjar brytas, glasaktigt skum 4 5,5-7,9 måttlig vind frisk bris sätter kvistar o. tunnare grenar2 i rörelse längre vågor, vita skumkammar 5 8,0-10,7 frisk vind styv bris mindre lövträd börjar svaja, grenar2 sätts i rörelse vågorna mera utpräglade o. långa, överallt vita skumkammar 6 10,8-13,8 frisk vind hård bris, frisk kuling (frisk kultje) sätter stora grenar2 i rörelse, viner i telefontrådar större vågberg, vita skumkammar breder ut sig över större ytor 7 13,9-17,1 hård vind styv kuling (styv kultje) hela träd svajar, man går ej obehindrat mot vinden sjön tornar upp sig o. bryter, skummet ordnar sig i strimmor i vindens riktning 8 17,2-20,7 hård vind hård kuling (hård kultje) bryter kvistar från träden2, besvärligt att gå i det fria vågbergens längd o. höjd 9 20,8-24,4 halv storm halv storm mindre skador på hus, rökhuvar o. taktegel blåser ned betydande, skummet lägger sig i tätare strimmor 10 24,5-28,4 storm storm sällsynt i inlandet, träd rycks upp med roten, betydande skador på hus höga vågberg med långa brottsjöar, havsytan verkar vit av skum 11 28,5-32,6 svår storm svår storm mycket sällsynt i inlandet fartyg i sikte försvinner bakom vågbergen, havsytan i sin helhet täckt av vitt skum, som även uppfyller luften 12 32,7-36,9 orkan orkan torde endast förekomma på fjäll samt i tromber el. skydrag sällsynt; förekommer särsk. i tropiska cykloner 13 37,0-41,4 14 41,5-46,1 15 46,2-50,9 16 51,0-56,0 17 56,1-61,2 1 10 m över slät mark, fri från hinder. 2 Gäller för lövklädda träd. Vinjett, liten bild el. ornament i böljan el. slutet av tryckt text. Vinkel, öppningen mellan två räta linjer, vinkelben, som utgår från en gemensam punkt, vinkelspets. Mäts i grader el. radianer; rät v. 90°, spetsig v. mellan 0° o. 90°, trubbig v. mellan 90° o. 180°. Winnerstrand, Olof, 1875-1956, skådesp., främst komediaktör. Winnipeg, stad i mell. Canada. 564 000 inv. Vetebörs. Univ. gr. 1877. - Winnipegsjön, 24500 km2, avrinner genom Nelson River till Hudson Bay. Vinsch, spel, drag- el. hissanordning bestående av hand- el. motordriven vals på vilken draglinan lindas upp. Vin- & Spritcentralen, AB, statligt monopolföretag för bl.a. tillverkning, beredning, import, partihandel o. export av vin o. sprit samt import av starköl, gr. 1917. Huvudsaklig kund Systembolaget (se d.o.). Vinsyra, dihy droxibärnstens syra, en organisk syra, allmän i växtriket, bl.a. i vindruvor. Vintergatan, ljusband över stjärnhimlen, bestående av stjärnor i Vintergatssystemet, det diskusformiga stjärnsystem som vår sol jämte ca 100 miljarder andra solar tillhör. Vintergröna. 1. Se Pyrola. - 2. Trädgårds-vintergröna, sinngröna, Vinca minor, flerårig, krypande ört bland oleanderväxtema. Övervintrande, läderartade blad, trattlika, blå blommor. Sydeuropa. Hos oss odlad o. förvildad. Vintergäck, Eranthis hiemqlis, flerårig ört bland smörblomväxtema med jordstam o. en ca 1 dm hög stjälk med ensam, gul blomma o. under denna blad i krans. Från s. Europa, allmänt odlad i Sv. som mycket tidig vårväxt. Vinterpalatset, se Leningrad. Vintersömn, det dvaltillstånd i vilket vissa djur övervintrar. Vinterträdgård, vanl. ett växthus inrett till sällskapsrum. Vinäger, fr. vinaigre, äkta vinättika, erhålls vid tillv. av ättiksyra om man i stället för etanol använder vin el. bärsafter. Viola [viåla], ital., sv. plur. violor. - 1. Altviolin, altfiol, liknar till formen violinen men är stämd en kvint lägre. - 2. V. da gamba (el. enbart gamba), ital., ’knäfiol’, stråkinstrument som byggdes i flera storlekar o. anv. särsk. under renässansen o. barocken; mildare ton än violininstrumenten. E Musikinstrument II. Vipler, Viola, ett- el. fleråriga örter el. halvbuskar. 5-talig, fribladig blomma. I Sv. 20 vilda 875