Violin-Virus arter, vanl. blåviolettblommande, såsom ängs-viol, V. canina, buskviol, V. hirta, o. den starkt välluktande luktviol, V. odorata; styvmorsviol, V. tricolor, har blommor i violett, gult o. vitt. Bland odlade hybrider märks pensé (se d.o.). E Blommor VI, VIII. Violin, fiol, stråkinstrument som i symfoniorkestern vanl. förekommer i två stämgrupper (l:a o. 2:a violiner). Fick i stort sett sin nuv. utformning i Italien på 1600-1. 4 strängar stämda i kvinter. - Till violininstrumenten hör även viola, violoncell o. kontrabas. E Musikinstrument II. Violinkonsert, komposition för soloviolin o. orkester. Violoncell, cello, violininstrumentens bas-(baryton-)instrument med stor o. fyllig ton. Stöds mot golvet vid spelning. E Musikinstrument II. VIP, förk. för eng. very important person, ’mycket viktig person’. Vipa, se Tofsvipa. Vipera, se Huggormar. Vippa, blomställning sammansatt av småax i långgrenig klase. Ex: havreax. E Blommor II. Vira. 1. Finmaskig metallduk, anv. som ändlöst band i t.ex. pappersmaskiner. E Papper. -2. Kortspel för 3 personer, av vilka 2 spelar mot den som får slutbudet. Virak, ett rökelsemedel. Virchow [fjnyå], Rudolf, 1821-1902, tysk läkare o. politiker (liberal). Räknas som den moderna patologins grundare. Virdar, se Värend. Wire, eng., försvenskat vajer, lina el. tross av tvinnade ståltrådar. Wirén, Dag, f. 1905, komp. Symfonier, scenmusik, stråkkvartetter m.m. Serenad för stråkorkester 1937. Virén, Lasse, f. 1949, finl. löpare. OS-guld på 5000 o. 10000 m. såväl 1972 som 1976. Virgilius, senantik namnform för Vergilius. Virginia, förk. Va., delstat (1788) i ö. USA. 105700 km2, 5,3 milj. inv. V. var den äldsta eng. kolonin i USA (1584). Majs-, bomulls- o. tobaksodling (virginiatobak). Kem. industri, tobaks-fabriker. Huvudstad Richmond, 219000 inv. Virgin Islands, Jungfruöarna, ögrupp bland Små Antillerna, Västindien, ca 90 öar. Socker o. rom. Till USA hör v. delen (345 km2, 96000 inv.), bl.a. f.d. Danska Västindien (1666-1917), till Storbr. ö. delen (130 km2, 12000 inv.). Virginitet, jungfrudom, jungfrulighet. Viril, manlig. Virilitet, manlighet. Virke, trävara avsedd för bearbetning, tillverkning av massa, till bränsle e.d. Rundvirke är VIRUS 1 Virus är ytterligt små strukturer med förmåga att infektera och föröka sig inuti lämpliga värdceller. De består av en molekyl DNA (deoxiribonukleinsyra) eller RNA (ribonukleinsyra), vilken omges av protein. Mest studerad är den s.k. bakteriofagen (schematiskt avbildad), som angriper bakterier, a. huvud, innehållande DNA, b. svans, c. ändplatta, d. svansfibrer. 2-7 Bakteriofagens förökning. 2 Fagen sätter sig fast på bakterien. 3 Huvudets DNA injiceras i värdcellen. 4 Det alstras kopior av fag-DNA-molekyler. 5 Det bildas även fag-höljen. 6 Komponenterna sätts ihop till färdiga fager. 7 Cellväggen brister och de nya fagerna strömmar ut och kan infektera nya bakterier. 8-10 Olika vi rus former: Några som framkallar sjukdom hos människan. 8 Smittkoppsvirus, bestående av protein (a) och DNA (b). 9 Påssjukevirus, innehållande slingor av RNA. 10 Influensavirus, med skruvformigt ordnad RN A-molekyl. kapade o. ev. barkade stammar (sågtimmer, props, stolpar, pålar, massaved). Sågade trävaror omfattar många sortiment o. kvaliteter: plank är minst 5 cm tjocka o. 21 cm breda, bräder under 5 cm tjocka o. minst 15 cm breda, därunder småbräder. Dessutom sliprar, bjälkar m.m. Viros, se Virus. af Wirsén, Carl David, 1842-1912, förf. o. kritiker, fil. dr. Sv. akad. 1879, dess sekr. 1883. Idealistisk, ofta religiös diktning. Konservativ litt.kritik som hämmade de yngre generationerna. Virtanen, Artturi Ilmari, 1895-1973, finl. biokemist, prof, i Helsingfors, bl.a. uppfinnare av AlV-metoden för foderkonservering. Nobelpris i kemi 1945. Wirtén, Rolf, f. 1931, politiker (fp), riksdagsled. från 1966, arbetsmarknadsminister 1978-80, budgetminister 1980, ekonomiminister 1981-83. Virtu$ll, inom fysiken skenbar. Mots: reell. Virtuos, tekniskt skicklig (person), särsk. inom musiken. Virtuositet, mästerskap. Virulens, sjukdomsframkallande förmåga hos smittämnen. Virulent, starkt sjukdomsframkallande, giftig. Virus, sjukdomsalstrande substanser, som förökar sig i nära samverkan med levande värdceller. V. är enkelt uppbyggda av äggviteämnen o. nukleinsyror. De största är ca 0,4 tusendels mm i diameter. V. förstörs i ultraviolett strålning o. genom upphettning men ej genom nedfrysning. Orsakar sjukdomar (viroser) hos såväl växter som djur. Hos människan kan v. framkalla t.ex. polio, influensa, påssjuka. E 876