Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Vitruvius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vitruvius-Wolfe
Vitruvius, Pollio, rom. arkitekt, förf, till De
architectura, 20-t. f.Kr., det enda antika verk om
arkitektur som bevarats.
Vitryssland, Vitryska SSR, unionsrep. (1919) i
s.v. Sovj. 207600 km2, 9,7 milj. inv. Huvudstad
Minsk (se d.o.). Potatis- o. spannmålsodling.
Kreatursavel. Livsmedels-, maskin- o.
torv-industri. Egen representation i FN.
Vitsippa, Anemone nemorpsa, sippart med först
vita, senare rödlätta blommor. Allmän vårväxt på
skogs- o. hagmark i hela landet. E Blommor V.
Vit slavhandel, brottslig verksamhet som innebär
att unga kvinnor under löfte om anställning
lockas att resa till utlandet o. där tvingas el.
förleds till prostitution.
de Witt, Jan, 1625-72, nederl. statsman, efter
1653 chef för det republikanska partiet o.
Nederländernas egentlige ledare till 1672 då
oraniska partiet kom till makten.
Wittelsbach, tyskt furstehus, regerade i Bayem
1180-1918; pfalziska grenen kom 1654 genom
Karl X Gustav på Sv:s tron.
Wittenberg, stad i v. Ö-Tyskl., vid Elbe. 50000
inv. Mångsidig industri. Slottskyrka från 1400-t.,
på vars dörr Luther 1517 spikade sina teser.
Berömt univ. 1502-1817.
Vitter, skönlitterär; litteraturälskande. Vitterhet,
skönlitteratur.
Vitterhetsakademien, Kungl. Vitterhets historie
och antikvitets akademien, Sthlm, humanistiskt
samfund, urspr. gr. 1753 av Lovisa Ulrika,
återinstiftat 1786 av Gustav III. Utger tidskriften
Fomvännen o. lärda verk.
Vitterlek, skönlitterärt författarskap.
Wittgenstein, Ludwig, 1889-1951, österr. filosof,
prof, i Cambridge 1939-47. Genom sin
uppläggning av filosofin som en logisk analys av språket
har W. avgörande påverkat analytisk filosofi.
Tractptus logico-philosophicus 1922.
Vitti, Monica, f. 1935, ital. filmskådesp.
Äventyret 1960, Feber 1962, Den röda öknen
1964, Modesty Blaise 1965. E Film VI.
Vittne, person som inför domstol lämnar
upplysningar som bevis i mål (avger vittnesmål).
Part o. målsägande får ej vittna; nära släktingar,
personer med tystnadsplikt (såsom advokat,
läkare) m.fl. är under vissa betingelser fria från
den principiella vittnesplikten; rätt till
vittnes-ersättning föreligger.
Vittnesbördens tält, se Tabernakel.
Vittnesbördets ark, se Ark.
Vittring. 1. Förvittring, bergarters sönderdelning
genom klimatets inverkan. Mekanisk vittring
genom temperaturväxlingar: frost-, salt- o.
solsprängning. Kemisk vittring genom inverkan av
vatten med bl.a. koldioxid. - 2. För viss djurart
karaktäristisk lukt.
Vitön, no. Kvitöya, ö i Ishavet nära Svalbard.
260 km2, nästan helt istäckt. Lämningar av
Andrée-expeditionen hittades på V. 1930.
Vivace, ital., musikterm: livfullt.
Vivaldi, Antonio, ca 1680-1741, ital. komp.
Violinkonsertens skapare. Även operor o.
hundratals konserter (av concerto grosso-typ).
Vidare solokonserter för stråkinstrument, flöjt,
oboe osv. Mest känd är violinkonsertgruppen
Årstiderna.
Wivallius, Lars, 1605-69, skald, äventyrare.
Lyrik: Ack Libertas, du ädla ting, Klagevisa över
denna torra och kalla vår.
Vivat, lat., (han osv.) leve!
Viverrjder, detsamma som sibetdjur.
Vivesläktet, se Primula.
Viveväxter, Primulaceae, örter med 5-taliga,
trattlika blommor i blomställning el. ensamma.
Till v. hör bl.a. gullviva o. cyklamen.
Vivipar, fortplantning där ungarna fullbordar sin
utveckling inom moderdjuret. Mots: ovipar,
äggläggande. Ovovivipara kallas djur hos vilka de
skalförsedda äggen utvecklas o. kläcks inom
moderdjuret (bl.a. många kräldjur).
Vivisektion, experimentella operationer på
levande djur.
Vivlar, en artrik grupp skalbaggar med snabellik
nos. Både larver o. vuxna insekter gör stor skada
på växter. Den artrikaste av alla
skalbaggs-familjer. I Sv. bl.a. tallvivlar o. snytbaggar.
E Insekter II.
Vlvre [fr. uttal vi:vr, sv. vivar], fr., uppehälle,
mat o. husrum.
Vivpr, njutningslysten o. utsvävande man.
Wixell, Ingvar, f. 1931, operasångare (baryton),
intemat. verksam.
Vladimir den store, Vladimir den helige, d.
1015, storfurste av Kiev. Antog o. utbredde
kristendomen.
Vladivostok, hamnstad i Sibirien, Sovj., vid
Stilla havet. 565000 inv. Transsibiriska
järnvägens ändpunkt. Skeppsvarv. Fiske. Sovj:s
förnämsta örlogshamn i öster. Flygbas.
VM, förk. för världsmästerskap.
V-motor, förbränningsmotor med cylindrarna i
två rader ställda i V-form.
V.O., förk. av eng. very old, ’mycket gammal’
(om spritsorter).
Wodehouse, Pelham Grenville, 1881-1975, eng.
förf. Humoristiska romaner o. noveller.
Återkommande typ är bl.a. betjänten Jeeves.
Vodka [vådd-], ry., ett okryddat sädesbrännvin,
alkoholhalt vanl. 38-40%.
Vogeserna, fr. Les Vosges [vås], bergskedja i
n.ö. Frankr., nästan helt granskogsklädd. Högsta
höjd 1423 m. Kurorter.
Voilå [voalla], fr., se där, där är - !, var så god!,
det var ju det jag sa!
Voile [voall], fr., vopll, tunt, glest tvåskaftstyg,
anv. till klänningar o. gardiner.
Vokabel, ord, glosa. Vokabulpr, ordlista;
ordförråd.
Vokal. 1. Röst-, sång-; mots: instrumental.
-2. Tonande språkljud, vid vars bildning
luftströmmen har fri väg genom talapparaten. Ex: a,
e, o.
Vokalist, sångare el. sångerska i dans- el.
jazzorkester.
Vokativ, tilltalskasus. Förekommer i äldre
indoeuropeiska språk.
Voksenåsen, svenskhem utanför Oslo,
nationalgåva från norska folket som tack för
svenskhjälpen under kriget. Invigt 1960.
Volang, veckad el. rynkad tygremsa, anv. som
garnering på kläder, gardiner e.d.
Vol-au-vent, volauvent [sv. vållåvang], fr.,
bakverk av smördeg med stuvning.
Wolf [-å-], Hugo, 1860-1903, österr. komp., en
av liedens mästare; bl.a. Italienisches Liederbuch
i två band.
Wolfe, Thomas, 1900-38, amer. förf. Originell,
vital, självbiografisk diktning. Romanen Se
hemåt, ängel 1929.
879
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Nov 19 00:38:12 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lillafocus/5/0951.html