Vänskapsöarna - Värme VÄNSTERORGANISATIONER Arbetarpartiet-Kommunisterna, APK, bildat 1977 av utbrytargrupp ur VPK. Tidning: Norrskensflamman. Kommunistiska Arbetarförbundet, KAF, bildat 1971. Tidskrifter: bl.a. Internationalen. Kommunistiska Partiet Marxist-Leninisterna (r), KPMLr, bildat 1970 under namnet Kommunistiskaförbundet marxist-leninisterna (r), KFML(r). Tidskrift: Proletären. Sveriges Kommunistiska Parti, SKP, bildat 1967 under namnet Kommunistiska förbundet marxist-leninisterna (KFML), som 1968 bröt sig ur vpk. Ombildat till parti 1973. Tidskrift: Gnistan. Vänsterpartiet kommunisterna, vpk, se d.o. VÄRLDSDELARNA Milj, inv. 1981 Milj. km2 Inv. per km2 Europa1 423 4,9 86 Asien1 2620 27,6 95 Afrika 495 30,3 16 Nordamerika 375 24,2 15 Sydamerika 240 17,8 13 Oceanien 23 8,5 3 Antarktis 14,1 Sovjetunionen 271 22,4 12 Totalt 4447 149,8 302 1 Utom Sovjetunionen som redovisas för sig 2 Utom Antarktis VÄRLDSUTSTÄLLNINGAR 1851 London 1855 Paris 1862 London 1867 Paris 1873 Wien 1876 Philadelphia 1878 Paris 1889 Paris 1893 Chicago 1900 Paris 1904 Saint Louis 1915 San Francisco 1929-30 Barcelona 1933-34 Chicago 1935 Bryssel 1937 Paris1 1939-40 New York 1958 Bryssel 1962 Seattle 1964-65 New York 1967 Montreal 1970 Osaka 1 Ej officiell Vänskapsöarna, se Tonga. Vänster, allmän benämning på radikala pol. riktningar. E Vänsterhänthet, medfödd benägenhet att använda vänster hand i stället för höger. Vänsterpartiet kommunisterna, förk. vpk, före 1967 Sveriges kommunistiska parti, gr. 1917, har socialistisk målsättning. Ledare från 1975 Lars Wemer. Vänsterns ungdomsförbund, VUF, grundades 1903. Vänstertrafik innebär att vägfarande håller till vänster vid möten o. kör om andra fordon på dessas högra sida. I Europa tillämpas v. i Storbr. o. Nordirland, Irländska rep. samt på Malta. Sv. hade v. till 3 sept. 1967. Väppling, namn på bl.a. arter av klöversläktet. Värddjur el. värdväxt, organism på vilken ett djur el. en växt parasiterar. Värdepapper, sammanfattande namn på aktier, obligationer o.d. Värdeteori, värdelära, axiologi, lära om värdenas, värderingarnas o. värdeomdömenas innebörd. Värdshus, se Kille. Värend, gammalt namn på en del av s. Småland, vars befolkning, virdarna, länge bevarade egenartade seder o. traditioner. Väringar, varjager, de skandinaver som på 900-o. 1000-t. tillhörde den östromerske kejsarens livgarde i Konstantinopel. Värja, fäktvapen lättare än svärdet o. med hårdare klinga än florettens. E Fäktning, Vapen. Världens sju underverk, benämning på följande av antikens mest berömda sevärdheter: 1 Egyptens pyramider, 2 Babylons murar o. Semiramis’ hängande trädgårdar, 3 Fidias’ Zeusstaty i Olympiatemplet, 4 Artemistemplet i Efesos, 5 Mausoleet i Halikamassos, 6 Kolossen på Rhodos, 7 Fyrtornet på Faros vid Alexandria. Världsaxeln, himmels axeln, tänkt förlängning av jordaxeln, kring vilken hela stjärnhimlen tycks rotera p.g.a. jordens rotation i motsatt riktning. Världsbanken, International Bank for Recon-struction and Development, IBRD, Washington, FN-organ verksamt sedan 1946. Lämnar främst lån för basinvesteringar i u-länder. Världsdelar, de sju stora fastlandsmassor som jordens landyta brukar uppdelas i: Europa, Asien, Afrika (tills. Gamla världen), Amerika (Nya världen), uppdelat i Nord- (inkl. Central-) o. Sydamerika, samt Oceanien (Australkonti-nenten o. Stilla havets övärld) o. Antarktis. E Världskrig, benämning på stormaktskrigen 1914-18 o. 1939-45. Se Första världskriget resp. Andra världskriget. Världskyrkorådet, Kyrkornas världsråd, eng. World Council of Churches, ekumenisk organisation, konstituerad 1948. Generalförsamling vart 5:e år. Ca 200 kyrkor anslutna i ett 60-tal länder. Världsnaturfonden, eng. World Wildlife Fund, gr. 1961, intemat. organisation för skydd av bl.a. utrotningshotade djur- o. växtarter. Sv. avdeln. gr. 1971. Världsspråk, språk som förstås i stora delar av världen. I FN används fem språk: engelska, franska, spanska, ryska o. kinesiska. Under antiken o. medeltiden dominerade latinet som intemat. umgängesspråk, senare undanträngt av franskan, som i modem tid fått vika för engelskan. Världsutställning, stor intemat. utställning för teknik, näringsliv o. kultur. E Värmdön, ö i ö. Uppland, den största i Sthlms skärgård. 180 km2. Värme, en form av energi som utgörs av rörelseenergi hos molekylerna i ett ämne. Ju hastigare molekylrörelse, desto högre temperatur. Denna värmerörelse avstannar vid -273,16°, absoluta nollpunkten. En ökning av en kropps inre energi, dess värmeinnehåll, medför temperaturstegring samt tryckstegring el. utvidgning; den relativa ökningen av kroppens dimensioner anges av värmeutvidgningskoefficienten. Varje temperaturskillnad orsakar en utjämnande värmetransport, värmeöverföring, genom t.ex. värmeledning från molekyl till molekyl, värmeövergång från ett medium till ett annat, värmestrålning i form av elektromagnetisk (infraröd) strålning. 884