Värmebild-Västindiska federationen Värmebild, se Termografi. Värmeekvivalent, konstant som anger förhållandet mellan måttenheterna för värme o. för energi i annan form. Värmemotor, kraftalstrare som omvandlar värmeenergi till mekaniskt arbete; dels med yttre förbränning (bl.a. ångmaskin, ångturbin), dels med inre förbränning (förbränningsmotorer). Värmepump, anordning varmed värme från en värmekälla med låg temp. genom mekaniskt arbete »pumpas» upp till en högre temp.-nivå; i princip ett »omvänt kylskåp». Anv. bl.a. för husuppvärmning. Värmerör, slutet rör som överför värme från ett varmt ställe till ett kallt. En vätska kokar i rörets värmedel o. kondenserar i den kalla delen. Kondensatet återförs till den varma delen med kapillärkraft. Värmeslag, annat ord för solsting. Värmevärde, den värmemängd som per viktenhet frigörs vid fullständig förbränning av ett bränsle. Värmeväxlare, apparat för överföring av värmeenergi från ett flytande el. gasformigt medium till ett annat utan att de två medierna blandas. Efter konstruktionen kallas v. tub-, platt- el. spiralvärmeväxlare. E Kärnteknik II. Värmland, landskap i v. Svealand. 18228 km2, 329000 inv. Tillhör Värmlands, Örebro o. Skaraborgs län. Slättbygd utmed Vänem. Kuperat skogsområde i n. med nära 700 m höga berg o. långa dalgångar med älvar o. smala sjöar. Jordbruk, skogsbruk, industri, bergsbruk. I Värmlands bergslagsbygd har gruvor o. bruk nu till stor del ersatts med träindustrier. Värmlands län omfattar Värmland utom s.ö. delen. 17609 km2, 281 200 inv. Residensstad Karlstad. Värnamo, industriort i v. Småland vid Lagan, ca 15800 inv. Gammal vägknut o. marknadsplats. Permanent industriutställning (SWED-EXPO). Smålands konstarkiv. Hembygdsmuseum i Apladalen. - V. kommun se m Sverige. Värnlund, Rudolf, 1900-45, förf. Motiv från arbetarvärlden. Romaner. Dramatik: Den heliga familjen 1932, U 39 1939. Värnplikt, skyldighet för ett lands medborgare att delta i landets försvar o. att genomgå militär utbildning. Enl. nu gällande vämpliktslag av år 1941 är vaije sv. manlig medborgare värnpliktig i åldem 18-47 år. Utbildningstiden är beroende av vilken kategori (E, F el. G) som den värnpliktige tillhör. De flesta tillhör kategori F med 227 dagars tjänstgöring vartill kommer repetitions-övning. För specialtjänst är tjänstgöringstiden längre, för t.ex. en läkarassistent 255 dagar. Under v. utgår en rad bidrag (familjebidrag, bostadsbidrag m.m.). Inskrivningen handhas av Värnplikt sverket, som 1968 ersatte Centrala värnpliktsbyrån, gr. 1942. Värnpliktigt befäl, vämpliktsofficerare o. värnpliktiga gruppchefer. Wärtsilä Oy AB, Helsingfors, finsk industrikoncern, gr. 1834. Tillverkar bl.a. isbrytare, kryssningsfartyg, dieselmotorer, gjuteriprodukter, lantbruksmaskiner o. porslin (Arabia o. Rörstrand). Wästberg, Per, f. 1933, förf. Halva kungariket 1955, Vattenslottet 1968, Luftburen 1969, Jordmånen 1972. Reportageböcker från Afrika, bl.a. Förbjudet område 1960. Antologin Afrika berättar 1961. Chefred, o. kulturchef på DN 1976-82. Västblocket, sammanfattande benämning på USA, Storbr., Frankr. o. deras allierade efter 2:a världskr. Västerbotten, landskap i övre Norrland. 15098 km2, 182 100 inv. Lågt, bördigt kustland med skärgård. Högre inland med skog o. myrar, djupa älvdalar (Skellefte älv, Ume älv, Vindelälven). Skogsbruk, skogsindustrier, bergsbruk; jordbruk. - Namnet Västerbotten betecknade urspr. både Västerbotten o. Norrbotten. Västerbottens län omfattar Västerbotten, s. Lappland samt n.ö. Ångermanland. 55432 km2, 245 300 inv. Residensstad Umeå. Västergyllen, poetiskt namn på Västergötland. Västergötland, landskap i n.v. Götaland. 16672 km2, 1 102400 inv. Ingår i Skaraborgs, Älvsborgs, Hallands o. Örebro län; Göteborg tillhör Gbgs o. Bohus län. Huvudbygd är Vänerslätten med platåbergen Kinnekulle, Halle-o. Hunneberg, Billingen, Mösseberg, Ålleberg. I söder Sydsvenska höglandet med Galtåsen, en av landets nederbördsrikaste trakter (ca 1000 mm årligen). I nordost Tiveden. Jordbruk på slätten, textilindustri i Sjuhäradsbygden. - Historiskt har V. varit den mäktigaste bygden i Götaland. Västerhaninge, tätort i s. Stor-Stockholms-regionen, ca 14200 inv. Mekaniska verkstäder. Västerlandet, benämning på den europeiska kulturens utbredningsområde över v. halvklotet. Västernorrlands län omfattar Medelpad o. Ångermanland (utom n.ö. delen). 21786 km2, 264800 inv. Residensstad Härnösand. Västervik, industriort i n.ö. Småland vid Östersjön, ca 21 500 inv. Hamn. Sågverk o. träindustrier, stenhuggeri, mekanisk verkstad. Medeltida handelsplats. - V. kommun se El Sverige. Västerås, residensstad i Västmanlands län, ca 97500 inv. Djuphamn vid Mälaren. Största industrier ASEA o. Gränges Metallverken. Arosmässan årligen sedan 1907. Domkyrka o. slott från 1200-t. Landets äldsta gymnasium. Högskolenhet. Sv:s bäst utbyggda fjärrvärmesystem. - V. kommun se El Sverige. Västerås arvförening, successionsordning proklamerad i Västerås 1544, varigenom Sv. blev arvkungadöme med arvsrätt för äldste sonen inom Gustav Vasas ätt. Västerås riksdag, ständermöte i Västerås i juni 1527, vid vilket Gustav Vasa framtvang ett beslut, Västerås recess, som bl.a. straffbeläde agitation mot reformationen o. som gav kungen rätt att dra in viss kyrklig egendom till kronan. Västeuropeiska unionen, WEU, allians- o. försvarsorganisation mellan Belgien, Frankr., Italien, Luxemburg, Nederl., Storbr. o. V-Tyskl. gr. 1954. Nära anknytning till Atlantpakten. Västgöter, visigoter, de goter från Östersjöområdet som slog sig ned i Dacien (nuv. Rumänien). Erövrade Rom 410, grundade riken i s.v. Frankr., sedan i Spanien. E Folkvandringar. Västgötaklimax, annat ord för antiklimax. Västindien, övärld mellan Nord- o. Sydamerika omfattande Stora o. Små Antillerna samt Bahamaöama. Västindiska federationen el. Karibiska federationen, britt, kronkoloni 1958-62, urspr. 885