äpple, vildapel, surapel, M. silvestris, ett låg-vuxet träd med glatta blad o. små, sura äpplen. E Blommor III, Frukter. Ärans och hjältarnas språk, poetiskt namn på svenskan, citat ur Tegnérs »Språken». Ärekränkning, dels förtal, dvs. påstående om brottsligt el. klandervärt levnadssätt el. uppgift som väcker annans missaktning, dels förolämpning, dvs. kränkande tillmäle el. beskyllning el. annat skymfligt beteende. Straffet är böter el. fängelse. Ä. medför skadeståndsskyldighet samt skyldighet att bekosta tryckning av domen i en ÄRFTLIGHET 1 Könsceller bildas, s.k. meios. Schematiskt visas hur varandra motsvarande kromosomer från fadern och modern parar sig (A-C) och hur paren sedan radar upp sig i centrum, varefter en från varje par går till vardera dottercellen. Kromosomerna i varje par kan vara orienterade på två olika sätt (D eller E). Hos dottercellerna blir därför kromosomerna dels hälften så många, dels fritt omkombinerade (F eller G). Meiosen avslutas med ännu en delning, liknande mitosen (nedan), så att resultatet blir fyra könsceller med halverad uppsättning kromosomer. a. könscellmodercell, b. cellkärna med kromosomer, c. centriol, d. kärnspole. 2 Kroppsceller bildas, s.k. mitos. Kromosomerna ordnar sig i ett plan och klyvs på längden (A-C). Kromosom-hälfterna, kromatiderna, dras till var sin cellhalva (D), som utvecklar egna kärnor (E) och avskils som nya celler (F), var och en med komplett antal kromosomer. 3 Könsbestämning. Individens kön avgörs av de s.k. könskromosomerna, som hos bl.a. människan är av två slag, kallade X och Y. Kvinnans könsceller har enbart X- och mannens antingen X- eller Y-kromosomer. Om vid befruktningen två X-kromosomer sammanförs, utvecklas det befruktade ägget till en flicka, om en av vartdera slaget förenas, blir det en pojke, a. äggcell, b. spermie. 4 Färgblindhet för rött och grönt, ett exempel på köns-kromosombunden arvsgång. A. En färgblind man har anlaget för defekten i X-kromosomen (ofylld stav). Hans döttrar bär anlaget men har normalt färgseende, ty i den andra X-kromosomen finns ett motsvarande, dominant anlag som gör sig gällande. B. När ena dottern får barn med en normalseende man, blir (statistiskt räknat) en av två pojkar färgblind. Han har sin X-kromosom från modern, och anlaget gör sig gällande eftersom Y-kromosomen saknar anlag för färgseende. 5 Generna, arvsanlagen, har sin plats i kromosomerna och består av deoxiribonukleinsyra, DNA. Två DN A-trådar bildar en dubbelspiral, där varje tråd utgörs av omväxlande sockerarten deoxiribos (a) och fosfat (b). Bundna till sockret och riktade inåt sitter fyra slag av s.k. kvävebaser: adenin (A), guanin (G), cytosin (C) och tymin (T). De passar ihop två och två, A med T och G med C. Följden av baser bildar en »kod», som är specifik för varje gen. Nedre delen av modellen illustrerar hur DNA kopieras mellan varje mitos, s.k. replikation. Spiralen vindar upp sig, och baserna i varje par lossnar från varandra. Fria baser, bundna till socker-fosfatenheter (c-e), kopplas till resp, partner utefter DN A-hälfterna, och det bildas två nya DNA, identiska med den ursprungliga (/och g). 6 Äggvitesyntesen, dvs. cellens produktion av proteiner, styrs av DNA med hjälp av två slag av molekyler ribonukleinsyra, RNA, vilkas uppbyggnad bestäms av DNA. RNA skiljer sig från DNA bl.a. i att tymin är ersatt av uracil (U), som också passar ihop med adenin. Transport-RNA samlar ute i cellen de fria aminosyror som proteinerna sätts ihop av, medan budbärar-RNA går till de s.k. ribosomerna med instruktionen för varje proteins sammansättning. Instruktionen är skriven i »kodtecken» om vardera tre baser. När en ribosom (a) passerar utefter budbärar-RNA (b) kopplas molekylens baser ihop med sina partner hos transport-RNA (c, d) som kommer med var sin typ av aminosyra (e, f). En rad aminosyror binds då ihop i en ordning som bestäms av bassekvensen (koden) till ett färdigt protein (g). Ärans och hjältarnas språk-Ärtväxter el. flera tidningar. Även förtal av avliden o. ärekränkning av främst statsöverhuvud el. representant för främmande makt kan straffas. Ärenpris, verpnika, Verpnica, en grupp lejongaps växter med ca 250 arter. I Sv. ett- el. fleråriga örter med fyrtalig blomma med foder o. blå el. violett, fatlik krona. Ärenpris, V. officinqlis, har blekvioletta, teärenpris, teveronika, V. chamaedrys, klarblå blommor. E Blommor V. Ärftlighet. Egenskaperna hos en organism är en produkt av miljön o. de arvsanlag som övertas från föregående släktled. Läran om ärftlighets-mekanismema kallas ärftlighet slära el. genetik. I cellernas kärnor uppträder trådar, kromosomer, som är de huvudsakliga bärarna av arvsanlagen, generna. Vaije art har ett karaktäristiskt antal kromosomer. Människan har 46 (23 par) i vaije kroppscell. Könscellerna innehåller däremot bara halva kromosomantalet. I befruktningen sammanförs sädescellens kromosomer med äggets, så att det befruktade ägget åter får dubbel kromo-somuppsättning. Om båda kromosomerna i ett par innehåller exakt samma anlag för en viss egenskap, t.ex. blåögdhet, sägs individen vara homozygot för detta anlag. Är anlagen i kromo-somparet olika är individen heterozygot för anlaget i fråga. Om det ena anlaget i högre grad sätter sin prägel på individen sägs detta vara dominant o. det andra anlaget recessivt. En ny egenskap kan uppkomma genom mutation, dvs. en plötslig o. ärftlig förändring av ett anlag el. av en kromosom. De flesta mutationer innebär en försämring av anlagen. Miljöbetingade el. förvärvade egenskaper går inte i arv till avkomman. De grundläggande reglerna för nedärvningens mekanism framlades av österrikaren Gregor Mendel 1865. Praktisk betydelse har genetiken bl.a. för växt- o. djurförädlingen. - Med s.k. DNA-hybridisering, (»genmanipulation»), menas förändringar av den genetiska processen i cellen genom utbyte av DN A-material mellan olika organismer. E Ärg, blågrönt överdrag av bl.a. basiskt koppar-karbonat som i fuktig luft uppstår på koppar o. kopparlegeringar. Äring, gammalt ord för årsväxt, gröda. Ärke-, förled som anger särsk. hög rang. Även i förstärkande nedsättande betydelse. Ärkebiskop, i rom.-katolska kyrkan styresman över flera stift. Sv. fick sin förste ä. 1164. Efter reformationen har ärkebiskopen i Sv. ingen överhöghet över de andra biskoparna (primus fnter ppres). E Biskop. Ärlor, en grupp fåglar med spenslig kropp, spetsig näbb o. lång, vippande stjärt. Vistas helst på marken. Flyttfåglar. Hit hör piplärka, sädes-q. gulärla m.fl. Ärorika revolutionen, eng. The glorious revolution, benämning på den oblodiga revolution genom vilken Jakob II av Engl. avsattes 1688. Ärter, Pisum, ärtväxter som har stjälk med bladklängen, fjärilslika blommor o. baljfrukt med frön, ärter. Ärt, P. sativum, har violetta el. vita blommor. Av grönsaken trädgårdsärt, P. s. hortense, finns olika typer: sockerärter med platt balja, brytärter med trind balja, spritärter av vilka bara fröna används. E Nyttoväxter I, II. Ärtväxter, fjärilblommiga växter, Papilionqceae, över 7 000 arter, örter, buskar, träd o. lianer. Frukten är en flerfröig balja el. ärtskida. Till ä. 903