Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke skulle vederfaras honom något ondt, om han förhölle sig stilla,
men att han i motsatt fall skulle få känna hela deras makt. Gulliver
tillkännagaf genom tecken sitt fredliga sinnelag och bad endast om
mat och dryck, emedan han var hungrig och törstig, och härmed
tycktes man vara mycket förnöjd. Icke långt derefter upprestes
stegar mot honom, och man tillförde honom mat, bestående af de
skönaste lammkotletter, kalfstekar och andra väl tillagade rätter. Hans
oerhörda aptit syntes roa dem, liksom också hans törst, ty han tömde
på en gång hela fat af deras vin. Lilliputerne — ty så hette de
små menniskorna — jublade och dansade af glädje häröfver
rundtomkring på honom, och då han, för att roa dem, slutligen kastade
de tomma faten högt upp i luften, kände deras hänförelse inga
gränsor. Knappt var detta slutadt, innan ett annat skådespel framställdes.
En kejserlig mission kom med en svit af tolf lilliputer upp på hans
bröst, visade honom sitt stora kreditif, hvarpå hängde ett väldigt
sigill, så stort som en linsärt, och höll ett långt tal till honom. Det
enda Gulliver förstod deraf, var, att han skulle föras till hufvudstaden;
han bad väl om fullkomlig frihet, men detta afslogs helt och hållet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
