jätten. Sedan detta skett, gick Gulliver verkligen en dag till staden. Emedan han icke kunde komma in genom någon af portarna, klef han öfver vallen. Han hade aftagit sin rock, för att derigenom undgå att göra någon skada med de långa skörten, men det oaktadt kunde han endast gå igenom hufvudgatorna, och han betraktade nu alla husen. Dessa voro för det mesta fyra till fem våningar höga, och alla fönster och tak voro uppfyllda med nyfikna; allt var prydligt, nätt och propert, och butikerna voro försedde med de vackraste saker. Slutligen kom han till det kejserliga slottet, men emedan de omkringliggande stora slottsbyggnaderna voro öfver fem fot höga, kunde han icke springa öfver dem för att sålunda komma in i det inre af slottet. Med Kejsarens tillåtelse förfärdigades af några timmermän ett par stolar åt honom; han satte den ena af dem på den ena sidan och den andra på den andra sidan af byggnaderna, och sålunda steg han slutligen lyckligt ned i slottsgården.

VIII.

Som Gulliver icke kunde komma in i sjelfva palatsets många inre rum, så fick han tillåtelse att böja sig ned i slottsgården, för att