Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - 3. En ädel kvinna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
— Nej, nej, för Guds skull gå inte in! varnade Folke, när
han hörde Hildur uppmana väninnan att följa med in på värdshuset.
Ovilkorligen fattade han därvid grefvinnans hand och fortfor
hjärtligt och enträget:
— Stanna, för all del stanna, fru grefvinna! Ni får inte gå
in, ty ack, jag fruktar att det blefve er död.
— Folke, hvad i Guds namn har då händt? stönade i högsta
bestörtning grefvinnan. Ni darrar ju i hela kroppen, som om ni
nyss varit i en häftig strid med någon. Tala, Folke, tala? O, min
Gud, en aning säger mig, att ni träffat min man, och att ni med
honom . . .
Lidelsefullt upprörd förde mannen grefvinnans hand stormande
till sina läppar.
— Lilly, hviskade han, o, hvad det lyckliggör mig, att ni
fortfarande betraktar mig som en vän! Men kom, Lilly, tillade han,
låt oss ta plats där borta i bersån! Jag vill säga er orsaken till min
våldsamma sinnesskakning. Visserligen vore det bäst, om
alltsammans kunde hemlighållas för er, men det låter sig ej göra.
I den mörka bersån observerade ingen de tre personerna.
Af Hildur fick nu den unge mannen veta, hvarför de båda
damerna kommit hit.
På skonsamt vis berättade han sedan för dem, hvilket
uppträde han nyss haft med grefven.
— O Gud! min Gud! jämrade sig Lil!y. • Om jag inte
mot-såge barnets födelse, så visste jag hvad jag gjorde. Men jag kan
inte tro det, inte anse det för möjligt, att min man verkligen älskar
denna människa. Ja, ja, säkerligen är det bara en tillfällig
förvillelse, hvari han genom dåligt sällskap och denna skådespelerskas
förförelsekonster råkat.
I detta ögonblick hördes inifrån värdshuset gapskratt och
klingandet af glas.
— Jag skall ensam gå in och från ett angränsande rum lyssna
på det uppspelta sällskapet, sada Hildur Liljefeldt.
Och utan att invänta något svar skyndade hon fram mot
ingången.
När Folke blef ensam med grefvinnan, hviskade han:
— Stackars Lilly! Hur gärna, ack, hur gärna skulle jag icke
velat bespara er denna rysliga smärta! Jag skulle nästan kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
