- Project Runeberg -  Lilly eller Gäckade lyckodrömmar /
107-108

(1904) [MARC] Author: Otto Hässler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - 10. Lefvande begrafven

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

123 . 107



■— Hvaü har ni här att söka? sporde med vredgad. stämrt]a
den senast inkomne, hvilken ej var någon annan än grefven, som
svept om sig en lång, svart fruntimmerskappa.

— Jag gör min plikt och handlar endast ocn allenast i ert
eget intresse, herr grefve, svarade mannen. Lycka var Get för er,
att jag gjorde mig det besväret att ännu en gång se efter, om allt
var i bästa ordning.

— Herr doktor, ni är — en skurk, stönade grefven. Hur skall
jag förstå edra ord?

Doktor Brummer smålog som en afgrundsande, när han nu
fort böjde sig ned öfver Lilly och höll en flaska under hennes näsa,
hvarpå hon fort åter tillslöt ögonen.

Nu först steg också grefven upp på katafalken och sporde i
vredesmod:

— Hvad gjorde ni alldeles nyss, herr doktor?

— Undersökte, om er fru verkligen är död, eller med andra
ord, om ni räknat rätt.

— Jag undanber mig alla insinuationer, herr doktor.

— Jag går nu och säger ingenting mera. Vill ni stanna kvar,
så har jag ingenting att däremot invända, men nog vore det bäst
alltid, om ni nattetid så litet som möjligt spelade den fridlösa
vålnaden. Om fröken Liljefeldt finge veta, att ni vandrar omkring så
här nattetid, så skulle hon allt börja undra.

Grefven öfvervann sin hemliga fasa och lyfte Lillys arm en
smula liksom för att undersöka, om inte läkaren ändå bedragit honom.

Armen var stel och handen kall.

Så fort, som om han fruktade, att den mördades ande kunde
utkräfva hämd, lämnade han sedan rummet och drog doktorn med
sig ut.

Utkommen läste han dörren och tog ur nyckeln.

Åter igen rådde dödstystnad i salen. Så förflöt väl vid pass
en timme.

Då öppnades ett fönster, och ett maskeradt människohufvud
sköt långsamt och liksom spejande in genom det samma.

Några minuter senare steg en person genom fönstret in i
salen; det var just den samme, som blifvit så fruktansvärd för grefven
och skådespelerskan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:23:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lilly/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free