Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - 14. Försvunnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
Som vi veta, voro dessa ord ett stående uttryck hos den där
gästgifvaren, som handlat i samförstånd med den skändlige doktor
Brummer.
Men hur skulle väl våra vänner kunna ana, hur det kom sig,
att Karlstedt nu endast upprepade dessa ord?
Därpå kunde de emellertid icke längre tvifla, att den gamle
parkvaktaren blifvit sinnesrubbad, i all synnerhet som läkaren
konstaterade, att Karlstedts vansinne måste ha utbrutit helt plötsligt,
och det till följd af någon utstånden förskräckelse.
Läkaren betecknade gubbens tillstånd som partiell
hjärnför-lamning, det vill säga, gubben hade förlorat förmågan att erinra sig
något ur det förflutna och var inte häller mäktig någon ny tanke.
Han drog den fullkomligt riktiga slutsatsen, att Karlstedt just
i det ögonblick, då vansinnet brutit ut hos honom, någonstädes
måste ha hört de ord, som han gång på gång yttrade.
Därför gaf han det rådet, att man i hemlighet skulle söka ta
reda på, hvem som oupphörligt använde det uttrycket.
Sedan de med mycket besvär återfört gubben till hans hem
och just stodo i begrepp att göra ett sista försök att af honom få
veta, hvart grefvinnan Lilly tagit vägen, steg den hederlige
byskräd-daren Kull in i rummet och vände sig genast med många ursäkter,
för det han vågade störa så tidigt, till parkvaktaren med frågan,
hur det egentligen förhölle sig med grefvinnans barn och den
be-stälda kostymen.
Men i stället för det äskade svaret röt Karlstedt plötsligt åt
skräddaren:
— Dagen börjar bra.
Hur förvånade blefvo icke alla, när de nu at Kull fingo veta,
på hvad sätt en obekant under den gångna natten drifvit med denne.
Men så snart de erforo de närmare omständigheterna, hade
de också med förskräckelse klart för sig, att Karlstedt på listigt vis
af en bedragare blifvit lockad till skräddarens hem. Och orsaken
var äfven lätt att gissa. Man hade narrat bort gubben för att under
hans frånvaro ostördt kunna utföra ett redan planlagdt brott.
Folke ålade skräddaren den djupaste tystlåtenhet och belönade
honom rikligen, hvarpå mäster åter aflägsnade sig utan att ha fått
veta, hvad som egentligen händt, hur det förhöll sig med grefvinnan
och hennes barn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
