Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - 14. Försvunnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
Hildurs far hade vaknat, och äfven han hade lyssnat till det
hardt när otroliga budskapet.
En knapp halftimme efter Folkes ankomst till f. d.
hofrättsrå-dets hus, for han med Hildur till en dem välbekant läkare, på hvars
tystlåtenhet de kunde lita, och hvilken Folke redan förut låtit väcka
och bedja, det han genast måtte göra sig redo till ett sjukbesök.
Läkaren kom ögonblickligen ned, så snart vagnen stannade
utanför hans bostad, och fick först under den snabba färden ut till
Stensnäs veta, hvarom fråga egentligen var.
Solen var redan uppgången, när de anlände dit.
De tillsade kusken att vänta på något afstånd och begåfvo
sig sedan till fots till den gamle parkvaktare Karlstedts stuga.
Men’ hur förskräckta blefvo de ej, då de där hvarken funno
gubben, grefvinnan Lilly eller dennas kammarjungfru!
De bröto sig in i stugan, funno brefvet, som kammarjungfrun
skulle ha skrifvit; men då Hildur genast såg, att det inte alls var
Gretas stil, gissade de strax, att någonting högst ovanligt måste ha
inträffat.
Läkaren upptäckte spåren efter den vagn, hvari grefvinnan och
hennes kammarjungfru blifvit bortförda, och föreslog, att de skulle
följa detta spår, men i öfrigt iakttaga den djupaste tystnad.
Han menade, att det trots allt icke vore uteslutet, att Karlstedt
på grefvinnans önskan anskaffat en vagn och fört henne till något
annat ställe, där hon var säkrare skyddad för sina fiender.
Men de hade ej gått långt, innan gubben Karlstedt kom
springande emot dem med en fart, som om han haft hin i hälarna.
Wallmark skyndade honom till mötes och frågade hastigt:
Karlstedt, hvar är grefvinnan? Hvart har ni fört den olyckliga!
Men gubben tycktes inte alls ha förstått de till honom stälda
frågorna.
Med ett gällt, onaturligt skratt rusade han genast förbi Folke,
och med hes röst upprepade han endast gång efter annan orden:
— Dagen börjar bra.
Läkaren hejdade gubben, och äfven han och Hildur bad
honom förklara grefvinnans försvinnande. Men på alla deras frågor
svarade Karlstedt endast med de för dem fullkomligt obegripliga
orden:
— Dagen börjar bra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
