Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - 15. Hos eremiten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
Han hade, när han redan var tiil ålder kommen, gift sig med
en blomstrande vacker ungmö.
Men denna hans unga fru hade snart nog känt sig olycklig
och därför i hemlighet öfvergifvit honom.
Äfven denna skamliga otrohet hade stigit den gamle herrn
åt hufvudet, och den hade också varit orsaken till, att han slagit
sig på religionsgrubbel.
Men eftersom hans unga fru före sin rymning i hans namn
upptagit ett större lån, hade han blifvit tvungen att sälja sin
egendom för att kunna betala de af den lika lättsinniga som otrogna
kvinnan gjorda skulderna.
Med den obetydliga återstoden af sin förmögenhet hade han
bosatt sig här i ensamheten, långt fjärran från sitt forna hem,
hvilket genom de smärtsamma minnena blifvit honom förhatligt.
Efter hans död komme hans lilla förmögenhet att tillfalla en
välgörenhetsinrättning.
Detta var allt, hvad man fått veta om den vördnadsvärde
eremitens antecedentia och nuvarande lefnadsförhållanden.
Gubben hade nu redan bott några år här, och om man också
i tysthet skrattade åt hans egenheter, så aktade och ärade man
honom likväl, emedan man ansåg honom vara en oförarglig, fridsam
man, som oförskyldt råkat i olycka och blifvit en sådan underlig
kurre just genom de ödets hårda slag, som träffat honom.
Doktor Brummer räckte gubben helt förtroligt handen. Därvid
frågade han:
— Har du redan varit uppe och presenterat dig för
grefvinnan, Elias?
— Du sa’ ju, att jag först skulle invänta din återkomst, ljöd
svaret.
— Alldeles riktigt, men jag tänkte, atf du inte kunde vänta,
att du var allt för nyfiken att få se den vackra grefvinnan vid
dagsljus.
— Jag’ Hvad tänker du på? En man vid min ålder är inte
så nyfiken.
— Vid din ålder? Ha, ha, ha! skrattade doktorn, och fru
Wicke skrattade med. Med ditt långa skägg ser du verkligen inte
ut som en dufunge, men den höga åldern torde i alla fall vara
mera inbillning än verklighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
