Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - 15. Hos eremiten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
— Hvar är fru grefvinnan?
— Greta, min goda Greta, kom — kom till mig! ljöd i detta
ögonblick grefvinnans röst.
Greta trängde doktorn tämligen omildt åt sidan, följde ljudet af
Lillys röst och stormade in i hennes endast några steg därifrån
belägna rum.
— Min kära, goda fru grefvinna!
— Greta, min snälla Greta!
Så ropade kammarjungfrun och grefvinnan nästan samtidigt,,
så snart de varseblefvo hvarandra.
I nästa ögonblick knäböjde Greta vid grefvinnans bädd och
slog sina armar kring henne.
Icke som matmoder och tjänarinna höllo de hvarandra
omfamnade utan som två hvarandra ömt älskande systrar, som efter lång
skilsmässa ändtligen åter känna sig lyckligt förenade, och som i
återseendets glädje på ett stumt, men likväl vältaligt sätt lofva
hvarandra att aldrig mera skiljas.
Doktor Brummer kikade leende genom titthålet in i rummet
och njöt på sitt vis af den hjärtliga scen, som tedde sig för hans
blickar.
Helt tyst reglade han dörren och fortfor sedan att lyssna och
ge akt på de båda fruntimren.
Hvad såg och hörde han månne, eftersom han så segergladt
smålog, gnuggade händerna och tyst mumlade för sig själf:
— Den mognar. Min skörd mognar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
