Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - 18. En olöst gåta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223
Han stödde den medvetslöse i sittande ställning mot muren
och genomletade hans fickor.
Ett glädjeljud undslapp hans läppar.
— Funnen. Här är den andra nyckeln, jublade han och
öppnade genast dörren.
Strax därpå bar han ut den medvetslöse i det fria.
Fort återvände han dock ännu en gång in i kapellet för att
där stänga dörren till trappan. Det samma gjorde han sedan med
ytterdörren.
Därpå gick han omkring där ute och såg spejande åt alla
håll, liksom misstänkte han, att flyktingarna lurade i något bakhåll
i närheten i den lömska afsikten att öfverfalla äfven honom.
Men han varsnade ingenting misstänkt.
Då återvände han till Folke och började genast med honom
anställa upplifningsförsök. I dessa sina bemödanden lyckades han
också.
Folke slog upp ögonen.
Fort hällde då den andre i honom några stärkande droppar,
som han burit på sig i en liten flaska.
— Hvad har händt mig? Hvar äro dessa förskräckliga
människor. Är grefven död? Har han verkligen skjutit sig?
Tschang Yao slöt af dessa Folkes frågor, att denne ej hade
någon aning om, hvad som tilldragit sig.
Med få ord förklarade han för honom sakförhållandet.
— Min Gudi utbrast då Folke. Alltså var ändå det, hvilket
förefaller mig som en dröm, verklighet? Kvinnan, som trädde fram
ur taflans ram, de ord, som jag hörde, de kalla fingrar, som likt
järnklor omslöto min hals . . .
— Fort, fort, herr Wallmark, upplys mig i få ord om, hvad
som här händt! uppmanade Tschang Yao. Sedan skola vi åter
handla i samråd med hvarandra. Den listige räfven ska’ inte tro,
att han undgått oss. Vi finna honom nog och skola i nödfall
direkt uppsöka och fånga honom i hans eget bo.
Folke skildrade sitt äfventyr.
— Verkligen alltså. Det måste då finnas en hemlig utgång
från gratkammaren, mumlade Tschang Yao. Denna smygväg måste
utmynna uppe i kapellet och på något sätt stå i förbindelse med
stora taflan. Nu ha vi emellertid inger/ tid till att söka utgrunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
