Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - 18. En olöst gåta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224
denna olösta gåta, och det vore för resten ingen idé med det. Kom!
Jag för er fram till herrgårdsbyggningen. Skurkarna fröjda sig nog
nu där som bäst öfver sitt lyckade spratt och skratta åt oss. Men
skrattlusten ska’ nog försvinna, när de se, att vi öfverraska dem
under deras mest uppsluppna segerjubel.
Tschang Yao drog Folke Wallmark med sig bort.
Några minuter senare befunno de sig inne i
herrgårdsbyggningen och närmade sig grefvens våning.
Då hörde de ett fruntimmer skratta liksom af vrede.
Skrattet kom från ett rum, hvars dörr stod en smula på
glänt.
— Det har jag ju alltid sagt, att det är bättre att ha, än om
man hade, hörde de betjänten John skrodera. Det enda
slughuf-vudet var jag. Nog gjorde jag min sak bra alltid.
— Så bra, att jag är mera död än lefvande, stönade grefven.
I det samma öppnade Tschang Yao dörren på vid gafvel.
och i det han hastigt närmade sig den förskräckt tillbakavikande
grefven och drog fram sitt vapen, sade han:
— John har rätt: det är bättre att ha, än om man hade. —
Nu ha vi er. De döda uppstå och fordra räkenskap,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
