Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - 20. Barnarofvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
Hustrun såg ängsligt forskande på sin man. Det såg ut, som
hemlighölle hon någonting för honom.
Hon teg en liten stund, under det mannen gick där småleende
fram och tillbaka i rummet.
Ändtligen reste sig hustrun upp i bädden och yttrade:
— Far, säger du, att din nyhet innehåller någonting
oangenämt för oss båda?
— Se så, blif nu inte ängslig! lugnade mannen. Oangenäm
är den för oss endast i en viss bemärkelse. Rätteligen böra vi väl
till och med vara mycket glada, och när man har ett så snällt och
rart barn, så är det i dubbel måtto föräldrarnas skyldighet att unna
det allt godt.
— Men jag förstår dig inte, far, fortfor hustrun, som blef allt
ängsligare. Hvad har du då egentligen för en nyhet? Jag blir så
ängslig, när du talar så där.
— Torparen satte sig på sängkanten, slog armen kring hustruns
hals, drog henne ömt och kärleksfullt intill sig och sade rörd:
— Mor, vår Thora är inte barn längre. Vi kalla henne
visserligen så, men i själfva verket är hon jn en vuxen flicka, som
både har åldern och kunskaperna inne för att kunna bilda eget
hushåll. Tänk på, att du själf inte var stort äldre, än Thora nu
är, när jag gifte mig med dig! Och lyckliga ha vi varit
tillsammans, det vet du ju själf bäst. Om vi också varit fattiga, så ha
vi dock städse varit nöjda med vår lott, och förnöjsamhet är den
största lycka, som kan bli äkta makar och för resten alla
människor beskärd. Men vi skulle stå i vägen för vår dotters lycka,
om vi alltjämt sökte tängsla henne vid oss och icke gärna toge
tillfället i akt, som erbjudes henne, det nämligen att bli en lycklig maka.
— Far, utbrast torparhustrun, talar du om giftas? Skall Thora
gifta sig?
— Ja visst, Vi få väl se till, hur vi ska’ kunna reda oss
själfva, när hon blir gift. Nu ha vi ett godt stöd i henne, och det
blir nog svårt på många vis, när hon lämnar oss. Men kan du
gissa, hvem det är, som hos mig anhållit om Thoras hand?
— Ack, om det bara vore den rätte, suckade hustrun.
— Naturligtvis är det den rätte. Du kan vara lugn. Karl
Borin sköter sig så bra, att man nog får leta efter maken till
präktig pojke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
