- Project Runeberg -  Lilly eller Gäckade lyckodrömmar /
338

(1904) [MARC] Author: Otto Hässler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - 30. Räddaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

338

strax tillbaka ut i köket, när Folke med en lätt antydan lät henne
förstå, att han nödvändigtvis måste rådgöra med sina skyddslingar.

Folke fick nu af Lilly och hennes kammarjungfru veta hvad
de upplefvat allt sedan den natt, då de med våld blifvit bortförda
från parkvaktare Karlstedts hem.

Egentligen kände sig Folke besviken, när han erfor, att grefve
Adlerström faktiskt ej varit delaktig i den våldsgärningen.

Att det icke varit fallet, det framgick ju. tydligt nog af doktor
Brummers så egenmäktiga handlingssätt i smyg.

Korteligen, herr Wallmark måste nu medgifva, att grefven den
där gången vid den tämligen omilda sammanstötningen på
Stensnäs sagt sanningen, då han påstått, det han ej ägde någon
kännedom om, hvart hans maka och dennas kammarjungfru tagit vägen.

I det fallet var Adlerström alltså oskyldig.

Att han, såsom hans och betjäntens hemgång hos eremiten
visade, nu i hemlighet spanat efter Lilly, det var ju både lätt
förklarligt och helt naturligt, i all synnerhet som han ju af John äfven
fått veta de närmare omständigheterna vid sitt barns
hemlighetsfulla försvinnande.

Man kunde ju icke förtänka honom dit, att han ville förskaffa
sig visshet rörande sin makas uppehållsort; ty efter hvad som
framgick af Lillys meddelande, befann sig ju grefven i det högst
obehagliga läget att ha blifvit förd bakom ljuset och bedragen af sina
egna medbrottslingar.

Till de beskyllningar, som doktor Brummer framkastat mot
hennes man, hade Lilly endast så till vida satt tro, som hon däraf
insåg,’ att den ene af de båda var en precis lika stor skurk som
den andre.

Man hade alltså att söka sanningen på en medelväg.

Doktor Brummer hade genast på ett skurkaktigt sätt betjänat
sig af grefvens nödstälda belägenhet för att skoningslöst kunna
draga fördel àf hans brott äfven för framtiden.

Hvarför läkaren just ville tvinga Greta att gifta sig med
ho-nojn, det förmådde inte heller Folke utgrunda, men han förmodade,
att äfven här en hemlighet låg till grund.

Ovilkorligen anställde han jämförelser mellan Lilly och Greta,
och han måste då säga sig, att de båda faktiskt voro hvarandra så
lika, som om de vore systrar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:23:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lilly/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free