Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - 30. Räddaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
339
Hàn erinrade sig nu också, att Greta antydningsvis talat om
den hemlighet, som hvilade öfver hennes härkomst, och som flickans
fosterfar före sin död endast med svaga antydningar yppat.
Han hade ju sagt, att Greta vore af förnäm börd, och att en
man skulle komma, som skulle medföra hennes familjepapper, af
hvilka hon skulle få veta, hvilka hennes föräldrar varit.
Folke undvek nu att tala om denna Gretas
familjeangelägenhet, alldenstund ett sådant samtal skulle ha afvikit alldeles för
mycket från det, som nu var hufvudsaken; men efter hvad han nu hört,
ansåg han det inte alls för uteslutet, att doktor Brummer kände till
Gretas hemlighet och kanske rent af vore i besittning af hennes
familjepapper.
Endast på detta sätt kunde han i någon mån förklara
läkarens tilltag att vilja tvinga flickan.
Folke vardt helt bestört, när Lilly så afgjordt vägrade att gå
in på hans förslag att begifva sig till sin väninna i staden.
— Mitt öde är så allenastående och så förfärligt, sade hon,
att jag aldrig skulle kunna förmå mig att bringa det till
offentligheten. Min man vet, hvilket brott han begått mot mig. Jag kan
aldrig göra räkning på, att han någonsing kommer att ändra
sinnelag. Ska’ jag rikta världen med en skandalhistoria genom att bringa
till offentligheten den rysliga afslutningen på ett äktenskapsdrama,
hvari jag själf spelat martyrens rol? Skall jag offentligen uppträda
som anklagerska mot den man, hvilken är mitt barns tar? Skall
jag framställa mig själf såsom den missaktade varelse, hvilken min
man försköt och trampade i stoftet för en vacker älskarinnas skull?
Skall jag hos den eländige väcka den tron, att jag af låga,
småaktiga bevekelsegrunder traktar efter att bli återinsatt i mina
rättigheter som hans maka?
— O nej, fru grefvinna, därpå har väl ingen tänkt, svarade
Folke. Men rätten till er egendom skall ni väl ändå inte låta
frånhända er af en så gudlös skurk, för att han, som före sitt
giftermål med er ej var annat än en förnäm bankruttör, skall få förslösa
alltsammans i det där gemena, lättsinniga fruntimrets sällskap.
Ett bittert leende gled öfver grefvinnan Lillys bleka ansikte.
— Folke, sade hon i allvarlig ton, ville jag förfäkta denna
min äganderätt, så återstode mig ingen annan utväg än den att
uppträda som anklagerska mot grefven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
