Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - 32. Tschang Yao håller dom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362
— Antagligen innehåller brefvet till herr Wallmark närmare
upplysningar, sade hon.
Tschang Yao kände sig icke berättigad att affordra kvinnan
brefvet, i all synnerhet som denna ju sagt honom, att hon med
hand och mun måst lofva grefvinnan att endast lämna brefvet till
herr Wallmark personligen.
Därför beslöt Tschang Yao att invänta Folkes och Hildurs
ankomst.
Han ämnade under tiden företaga en promenad. Just som
han ämnade begifva sig i väg, hörde han vagnsbuller i närheten.
— Gud i himmelen! utbrast ängsligt hustru Mattsson, som
likaledes hört, att en vagn närmade sig. Nu äro kanske de där
skamlösa människorna redan här, för hvilka fruntimren voro så
rädda ?
I största hast instruerade Tschang Yao kvinnan, hur hon
borde förhålla sig gent emot de ankommande. Själf ville han tills
vidare i all tysthet endast spela lyssnare och iakttagare.
Vagnen tycktes ha stannat ett litet stycke från stugan, ty ännu
syntes den ej till, och inte heller hörde man vidare bullret.
Då hördes plötsligt en befallande knackning på dörren
— Hvem är det? ropade hustru Mattsson och gick till
fönstret.
— Långe Masse bor ju här, inte sannt? ljöd det utifrån.
Kvinnan medgaf det.
Då fortfor mannen där ute:
— Vi äro polismän. I lagens namn, öppna! Vi måste
anställa husvisitation.
— Hur ska’ jag göra? frågade hustru Mattsson ängsligt Tschang
Yao, som gömt sig i det stora klockfodralet, hvarifrån han kunde
se och höra allt utan att själf bli sedd.
— Låt dem stiga in! ljöd svaret. Jag skall nog i rätt tid
uppträda på skådeplatsen och tala ett så allvarligt ord med dem,
att de för alltid glömma att komma igen. Vi ska’ bereda dem en
liten nätt öfverraskning.
Dröjande gick kvinnan till ytterdörren, som hon öppnade.
Strax steg en man in och röt åt henne:
— Hur länge ska’ vi behöfva vänta, innan ni behagar öppna?
Utan vidare sköt han henne åt sidan och skyndade genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
