Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - 32. Tschang Yao håller dom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
363
förstugan in i boningsrummet. Hans följeslagare följde hack i
häl efter.
Båda voro insvepta i långa kappor ocH hade hattarna långt
neddragna i pannan. Dessa båda gynnare, som nu gåfvo sig ut
för att vara polismän, voro i stället doktor Brummer och Kramer.
När den förre hvarken såg till grefvinnan, kammarjungfrun
eller barnet inne i rurrtnet, utstötte han i vredesmod en grof ed.
— Hvar äro fruntimren, som uppehållit sig här hos er? röt
han barskt och befallande åt hustru Mattsson.
— Här i rummet voro de, sade Kramer och såg sig så
forskande omkring, som trodde han, att de saknade i största hast bara
gömt sig.
— I vårt hus uppehålla sig inga damer, svarade hustru
Mattsson.
— Ljug nu inte! skrek doktorn. Fruntimren äro här, och vi
ha någonting högst viktigt att tala med dem om.
— Då komma herrarna för sent, förklarade kvinnan lugnt.
— För sent? Hvad vill ni därmed säga?
— Att fruntimren, som rastat här hos mig några timmar,
redan för en stund sedan åter begifvit sig i väg.
— Det är inte sannt. De äro ännu kvar här. För oss genast
till dem, så framt ni vill undvika obehaget att genast bli häktad.
I öfverensstämmelse med den af Tschang Yao erhållna
instruktionen svarade kvinnan helt dristigt:
— Och jag anhåller om, att ni först legitimerar er; kan ni
inte det, så uppmanar jag er att genast åter lämna mitt hus.
Då röt Brummer i vredesmod, i det han grep kvinnan i armen:
— Kvinna, har hin farit i er? Hur kan ni bara våga att tala
till mig i en sådan ton? Jag är detektiv, och om ni inte utan
invändning genast efterkommer mina befallningar, så låter jag binda
er och afföra er till häktet.
— Och jag uppmanar er nu för första och sista gången att
ögonblickligen lämna mitt hus, herr doktor, sade kvinnan.
Brummer ryckte till af förskräckelse, när han hörde kvinnan
kalla honom doktor.
Men han låtsade, som om han icke hört det. I barsk ton
upprepade han frågan:
— Hvar äro fruntimren?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>