Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - 33. Misstänkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
373
Tschang gick några steg emot polismannen och hälsade
höf-ligt genom att lyfta på hatten.
— Hvarmed kan jag stå er till tjänst, min herre? frågade
han lugnt.
Hustru Mattsson stod där i dörröppningen. När hon hörde,
att polisen förklarade Tschang Yao för häktad, slog hon af
bestörtning ihop händerna öfver hufvudet.
– Hvad i Guds namn ska’ då denne ädle, högsinte herre ha
gjort? utbrast hon.
— Hvad som föranleder mig att häkta er, sade polismannen
med mycket sträng min, det vet ni ju lika väl, om icke rent af
bättre och utförligare än jag.
Under det han yttrade dessa ord, svingade han sig raskt ur
sadeln, gick tätt intill Tschang Yao, lade sin hand på dennes axel
och upprepade liksom för att gifva nödigt eftertryck åt sin
befallning:
— Ni är häktad, i lagens namn, ni är min fånge. Jag varnar
er för hvarje försök att fly, emedan jag i så fall skoningslöst måste
göra bruk af mitt skjutvapen eller min sabelklinga.
Tschang gjorde en lätt bugning.
— Var inte alls ängslig för, att jag icke skall respektera er
befallning! svarade han. Men tvifvelsutan föreligger här ett misstag.
Törs jag fråga, för h\æm ni tar mig, och hvad jag skall ha
förbrutit, eftersom ni förklarat mig häktad?
— Ni är den förbrytare, som förliden natt på ett så oerhördt
djärft sätt brutit er ut ur häktet o;h gripit till flykten i den
likaledes förrymde Mattssons sällskap.
— Nej, herr konstapel, svarade Tschang leende, då misstar
ni er verkligen. Jag kan försäkra er, att jag hvarken är den
förbrytare, för hvilken ni anser mig, ej heller tillbragt så mycket som
en enda timme i häkte.
— Asch! Prat! Det där känner man nog till. Att ni förblir
så lugn, det är ju det säkraste beviset för, att jag funnit den rätte.
— Skönt! Så fasthåll då vid er öfvertygelse! svarade Tschang.
Roar det er- att häkta mig, så ber jag er göra det, som ni anser er
icke kunna underlåta. Se här, fängsla mig bara; jag skall inte göra
det ringaste motstånd.
Tschang sträckte bägge händerna mot polismannen, då han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
