Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - 37. Ur regnet i takdroppet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
416
— Ni tänker tillkalla polisen? frågade Mattsson.
— Ja visst. De skola snart vara här, och sedan skall John
få pröfva på, hur det känns att bli beskyld för mord och förklarad
häktad.
Om John hört mycket af de båda männens samtal, det vilja
vi lämna därhän, men något, ocn det själfva hufvudsaken, måtte
han nog ändå ha förstått; ty plötsligt upphörde han att jämra sig
och utstötte i stället en gräslig förbannelse.
Men i nästa minut fkände han sig omildt gripen af sina båda
motståndare.
På några få minuter fängslade honom dessa till händer och
fötter, så att det var honom alldeles omöjligt att försöka fly.
— Skurk, erkänn nu, att det var du, som sköt på torpare
Moberg!
John började åter igen jämra sig och låtsade, som om han ej
förstått frågan.
Men då grep honom Mattsson i håret och gaf honom en
sjungande örfil.
— Karl! röt han. Tror du, att vi låta lura oss af dig? Låtsas
nu bara inte, för du är ännu så kry som helst. Erkänn nu först
af allt; att du begått det brottet!
— Hjälp! skrek John.
— Ja, vi ska’ nog hjälpa dig. Sjung ut bara! Erkänn, att
du är en mördare! Vi hänga dig sedan med benen uppåt.
— Det är ingen idé med allt det där, inföll den andre.
Hufvudsaken är, att vi nu ha den kanaljen fast.
Mattsson nickade liksom instämmande.
— Eller vore det inte bäst, att vi släpade med oss den
skurken till pdlisen? sade han.
— Nej, det är jag inte lifvad för, invände den andre. Inte
ska’ vi väl halfvägs släpa ihjäl oss på en sådan skälm; det nöjet
kunna vi gärna unna polisen, som jagat oss så.
Därmed aflägsnade han sig skyndsamt.
Hvarken han eller Mattsson hade en aning om, att en
lyssnare gifvit akt på denna scen. Denne lyssnare var ingen annan än
grefve Adlerström.
Grefven5 hade hört Johns skrik och smugit sig så nära som
möjligt för att kunna ge noga akt på scenen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
