Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - 38. En strid på landsvägen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
424
TRETTIOÅTTONDE KAPITLET.
En strid på landsvägen.
Vi ha redan sett, att grefve Adlerström höll sig gömd i
närheten af den plats, där hans betjänt låg fängslad.
Vi veta också, att grefven i stor ångest endast väntat på
tillfälle att kunna befria sin medbrottsling ur dennes högst kinkiga
belägenhet.
Hvad han därför jublade, när han såg, att Mattsson
aflägsnade sig!
Men att denne bara tänkte vara borta några minuter, det hade
han ju af hans egen mun hört.
Han insåg alltså, att han måste handla raskt, om han skulle
ha utsikt att lyckas.
Knappast hade Mattsson aflägsnat sig så långt, att han ej
längre förmådde öfverskåda platsen, där John låg, innan grefve
Adlerström på händer och fötter kröp fram till sin betjänt.
— John, jag räddar dig, sade han, då han såg, att den
tilltalade låg där med slutna ögon och antingen sof eller var
medvetslös.
Det senare måste väl vara fallet, eftersom John ej svarade.
Utan att länge besinna sig, skar grefven af de band, som
fängslade Johns händer och fötter.
Ännu medan han höll på härmed, slog betjänten upp ögonen.
När han kände igen grefven, utstötte han ett ljud af den
gladaste öfverraskning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
