Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - 39. Nya afslöjanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
448
Gärna skulle han nu först af allt till henne velat ställa den
frågan, hvarför hon gråtit; men han kände blott allt för väl, hvad
som var orsaken till Thoras bedröfvelse, och därför ville den frågan
icke komma öfver hans läppar.
I stället frågade han henne deltagande efter hennes föräldrars
befinnande.
Thora förhöll sig tämligen reserverad, fastän hon vänligt och
på ett tacksamt sätt besvarade hans frågor.
— Jag skulle sk gärna själf velat hälsa på Moberg, sade den
unge mannen, men eftersom han sofver, måste jag ju i den sjukes
intresse afstå därifrån och ber Thora vara snäll att på det
hjärtligaste hälsa honom från mig, då hän vaknar.
Flickan lofvade göra det.
Men plötsligt, när Borin hänsynsrullt åter ville aflägsna sig,
bröto hennes tårar med all makt åter fram. Den unge mannen
dröjde då med att aflägsna sig.
Han såg så innerligt deltagande på flickan, och i mild,
hjärtlig ton, frågade han:
— Törs jag fråga, hvarför Thora är så bedröfvad?
Då suckade flickan:
— Ack, mitt hjärfa är så bedröfvadt! Hvad skulle jag inte
vilja gifva, om jag ägde full visshet rörande det, som så svårt
trycker mig!
— Jag anar Thoras bekymmer, sade mannen.
Då göt sig hastigt en glödande rodnad öfver flickans kinder.
Förvirrad sänkte hon blicken mot marken och stammade:
— Jag har ju ingen människa, med hvilken jag skulle kunna
tala om orsaken till mina svåra bekymmer, och därför är det för
mig nästan ett oafvisligt behof att ställa en fråga till Karl.
— Fråga bara! bad den unge mannen. Var förvissad om,
att jag ärligt och uppriktigt skall besvara edra frågor, kära Thora!
— Ja, det vet jag ju, svarade flickan. Min far har så ofta
talat om Karl som en präktig och strängt rättskaffens man, att
äfven jag sätter fullt förtroende till Karl. Men just därför, och
emedan jag ej nar någon, som jag skulle kunna rådfråga i denna
angelägenhet. . .
Thora talade ej till punkt, ty hennes röst kväfdes af tårar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
