Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - 40. Fångad i lögnens nät
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
466
— Skönt! På förhand viss om er tillåtelse, herr grefve, låter
jag redan här i huset leta efter er betjänt.
Ett knappast märkbart hånleende krusade grefvens läppar.
— Om ni icke ansåg e:r behöfva min tillåtelse därtill, sade
han, då måste jag naturligtvis efteråt med eller mot min vilja
förklara mig nöjd med edra åtgärder. Men ni skall då också finna
det lätt begripligt, att jag är nyfiken a’t få veta, hvad ni har för
anledning att vidtaga så utomordentliga mått och steg och därigenom
inkräkta på mina rättigheter.
— Er förvåning flnner jag begriplig, herr grefve, svarade
kommissarien. Men ni skall icke längre undra, när jag säger er,
att jag kommit hit för att häkta. John.
Grefven tog förskräckt ett steg baklänges.
— Häkta? upprepade hai bestört. Tänker ni häkta min
betjänt?
— Just så.
— Kommissarien gjorde en kort paus, och det enligt allt att
döma bara för att nu först iakttaga verkan af sina ord på grefven.
— Men hvarför? frågade den senare.
— Har ni ingen aning om, herr grefve, hvad er betjänt blifvit
beskyld för?
— Jag? Hvad skulle jag kunna veta om det? Jag var ute
på mitt gods och återkom för en knapp timme sedan till staden i
Johns sällskap.
— Vet ni då ingenting närmare därom, herr grefve, hvart
John nu ämnade gå?
— Inte alls. Brukar aldrig befatta mig med min betjänts
privatangelägenheter. Han bad om permission, den beviljade jag
honom, och därmed är för mig den saken afgjord, förutsatt nämligen,
att John passar på tiden, då han skulle vara hemma igen.
— Nå, så hör då, herr gräfve, att John af de där flyktingarna,
hvilka, såsom ni vet, förliden natt rymde ur häktet, och af hvilka
en redan åter blifvit infångad, på tämligen goda grunder beskylles
för rån på en här i grannskapet boende person.
— Inte möjligt, utbrast grefven. Nej, herr kommissarie, det
är inte möjligt. Ni behagar visst bara skämta med mig.
— Att jag inte skämtar, herr grefve, därför torde väl redan den
syssla, som jag bekläder, vara er en tillräcklig borgen, ljöd svaret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
