- Project Runeberg -  Lilly eller Gäckade lyckodrömmar /
544

(1904) [MARC] Author: Otto Hässler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - 47. Brottet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

544

i rummet för att åtminstone för någon liten stund kunna göra det
bekvämt åt sig.

Sedan Frans Mård på detta nära till hands liggande sätt
förklarat de i grefvinnans rum företagna små förändringarna, blef han
åter något lugnare.

Men hans missmod tilltog, emedan Greta ej gjorde min af att
upphöra med sin tysta promenad genom rummet.

Då och då närmade hon sig den lilla bädd, hvari Lillys barn
så fridfullt slumrade.

När hon stod där, förklarade ett lycksaligt leende hennes bleka
ansikte.

Äfven det oskyldiga barnet hade de gudlöse intrigmakarna
tagit med i sina planer och beräkningar; men de vågade inte utföra
allt på en gång.

Först ville de förgifta barnets mor, och sedan hoppades de,
att de snart nog äfven skulle komma i tillfälle att undanrödja
barnet.

För i kväll hade Frans inga instruktioner angående den lilla
flickan.

Då närmade sig Greta Lillys bädd.

Hon böjde sig ned öfver den sjuka och lyssnade till dennas
andhämtning.

Med glädjestrålande min rätade hon sedan åter upp sig.

Hon nickade på hufvudet, och det såg ut, som ville hon säga:

— Hon sofver djupt och lugnt; det är ett godt tecken.

När hon sedan ville återupptaga sin vandring genom rummet,
föllo hennes trötta ögonlock ihop.

Hon vacklade och grep hastigt tag i ryggstödet på en stol
för att ej falla.

Sedan raglade han till soffan, där han sjönk ned i halfliggande
ställning.

— Bara en kvart, hviskade hon för sig själf. O, jag är så
trött, så dödstrött!

Hennes läppar rörde sig fortfarande, liksom ville hon säga
någonting mera; men intet ljud kom vidare öfver dem.

Hennes ögon slöto sig.

Hvad den skurken Frans jublade!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:23:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lilly/0496.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free