Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - 51. Den hemlighetsfulle förföljaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
591
— Säg, herr Gryner, skulle ni inte vilja tillåta mig tala några
ord med er i ert rum?
— Hvad vill ni mig då ? Hvem är ni? Jag känner er ju
inte alls.
— Alla edra frågor skall jag med nöje besvara, herr Gryner.
Om jag hade velat vara nog oförsiktig att tala med er offentligt, så
kunde jag ha besparat mig den mödan att så lång tid följa efter er
och er fästmö till fots och i vagn. Gör alltså, jag ber, inga
onödiga omständigheter! Ni själf har ju all orsak att undvika allt
onödigt uppseende.
— Fr’cka människa! hväste Anna och försvann sedan in i
rummet.
— Hvad ni påstår er ha att meddela mig, kan ni inte med
få ord säga mig det här? frågade grefven förargad.
— Gärna för mig. Men jag skulle då heller inte det ringaste
genera mig eller fästa afseende vid ert inkognito, herr grefve. Och
hvad skulle det för resten tjäna till. Bland gamla’ bekanta är
hemlighetsmakeri inte alls på sin plats, åtminstone tycker inte jag det.
— Så kom då med in; men så mycket säger jag er, som att
jag, ifall ni tänker bli oförskämd, har en revolver till hands.
— Skadar inte alls. Äfven jag är nöjaktigt försedd med
vapen; men jag tycker, att vi kunna ta oss någonting nyttigare
före än att skjuta ihjäl hvarandra. Det är jag nämligen inte alls
någon vän af, fastän jag ju vet, att ni gärna går ut på
människojakt emellanåt.
Främlingen trängde helt enkelt grefven in i rummet och följde
sedan själf efter.
— Vill ni regla dörren, herr grefve, så har jag inte heller
någonting emot det. Ingen kan väl här lyssna på oss, eller hur?
Utan vidare gick han fram till soffan, i hvilken han tog plats,
hvarpå han medelst en högst förarglig gest uppmanade grefven att
följa exemplet.
Herr Adlerström närmade sig främlingen och tog ur
bröstfickan upp en revolver samt lade den bredvid sig på bordet.
Leende gjorde den obekante sammalunda, endast med den
skilnaden, att han behöll sin revolver i handen.
— Säg mig nu först af allt, hvem ni är! sade grefven i
barsk ton.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
