Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - 73. En öfverraskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■881
— Jag vet ungefär, hvar slathandlaren Mosessohn har sitt [-tillhål],-] {+till-
hål],+} och skall redan i natt eller allra senast i morgon bittida med
postångaren afresa till Triest. Min häst tar jag med mig, och vill
ni följa med, så ska’ ni få se, att gamla Milinski där borta på det
andra fastlandet skall flyga fram lika fort på sin häst som den
skickligaste ryttare.
Folke for hastigt upp från sin sittplats, lade handen på
kvinnans axel och frågade med darrande röst:
— Fru Milinski, ni — ni vet, hvar slathandlaren och hans
skurkaktiga medhjälpare ha sitt gömställe?
Gumman nickade och svarade med ett listigt leende:
— Jag kan tala om, att jag under vägen träffat den ene
röf-varen och pratat med honom. Af honom har jag fått veta så
mycket, som bekräftat mitt antagande i fråga om judens hemliga
vistelseort.
— O, säg oss allt! Dölj ingenting för oss! bad Folke. Jag
är gärna beredd att redan i denna stund afresa i ert sällskap, om
ni bara kan ge mig det ringaste hopp om, att vi kunna anlända till
ort och ställe i rätt tid.
— Folke, inföll Ragnar varnande, i denna storm är det
omöjligt att komma öfver hafvet Hur ska’ en ångare nu kunna våga
sig ut ur hamnen? Jag anser det vara bättre, att vi taga i
öfvervägande, om vi kunna hinna fram i rätt tid landvägen.
— Postångaren kommer att afgå,’ förklarade den gamla Milinski.
— Vet ni det alldeles säkert? Har ni gjort er underrättad
därom?
— Ja visst, jag har redan min biljett i fickan. Men jag ville
inte resa, innan jag träffat och talat med er samt meddelat er min plan.
— Då följer jag redan i dag med, förklarade Folke. Hvad
frågar jag efter storm och oväder, när det gäller Lillys räddningj?
En ärofull död är bättre, än om jag fegt bäfvade tillbaka för faran
och därför lämnade Lilly i sticket. Ja, ja, jag skulle i evighet
förebrå mig det och skulle så att säga trampa min egen lycka under
fötterna, om jag tvekade att ila till hennes undsättning och räddning.
Jag reser, jag måste i väg. Fru Milinski, meddela mig allt, hvad
ni vet om röfvarenas resa, och säg mig framför allt, hvilken plan
ni uppgjort för våra olyckliga väninnors räddning!
Kvinnan efterkom denna uppmaning.
Lilly II • 56
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
