Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - 75. En oskattbar vän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■894
SJUTTIOFEMTE KAPITLET.
En oskattbar vän.
Gamla Milinski hade sagt sannt, då hon påstått, att den
obekante ryttaren anställt förfrågningar efter Ragnar och Folke.
Den obekante hade i Venedig flera timmar sökt de båda
männen.
Ja, han hade till och med gått ned till hafsstranden för att
där fortsätta sina spaningar.
Det hade han gjort, emedan han af polisen fått veta, att
Ragnar och Folke i sällskap med flere gendarmer begifvit sig ut till
hafvet för att där om möjligt förmå eller tvinga piraterna att frigifva
Lilly och Greta.
Men hans bemödanden hade varit fruktlösa, och han hade
slutligen måst återvända till staden med oförrättadt ärende.
Det var redan kväll, när han, nedstämd till följd af sina
fåfänga ansträngningar, åter närmade sig staden.
Då såg han, när han tog en genväg genom skogen, två män
gå framför sig.
I början fäste han sig icke vidare därvid.
Men plötsligt började han med den största uppmärksamhet
lyssna till det, som de båda talade med hvarandra.
— Sannerligen är inte det en skurk, mumlade han tyst för
sig själf. Ja, ja, de tala om de båda andra. Ett bofstreck . . . Gud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
