- Project Runeberg -  Lilly eller Gäckade lyckodrömmar /
1205

(1904) [MARC] Author: Otto Hässler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - 107. Bort!

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

,1205

säga henne, hur svårt det är för mig att nödgas bära det ljufva
hoppet att få äga henne till grafven.

Läkaren hade mycket riktigt förutsett, att Greta strax skulle
återfå medvetandet. Han hade knappast lämnat rummet, innan
hon åter slog upp ögonen och ängsligt forskande såg sig
omkring .

Hennes blick sväfvade irån den ene till den andre af de invid
hennes bädd stående vännerna.

Det såg ut, som sökte hon någon, som hon smärtsamt
saknade i vännernas krets.

Så var det också.

Denne någon, som hon sökte, var Tschang Yao.

Men denne stod så långt afsides, att hon ej kunde se honom.

Ja, när Edvard hörde, att Greta återkommit till medvetande,
nickade han vänligt åt grefvinnan och lämnade strax därpå ljudlöst
rummet.

— Men, Greta, säg mig nu, hvad som egentligen*händt dig!
bad Lilly, i det hon tog plats på en stol bredvid Greta. ’

Denna lät sin blick ännu en gång glida genom rummet.

Sedan hviskade hon :

— Var inte alls orolig för mig, käraste väninna! Du får
kanske sedan veta orsaken till mitt så hastigt påkomna illamåendë.
Nu är det mig med bästa vilja omöjligt att säga dig det. Men var
lugn; ty så länge du vill, och så länge jag lefver och andas, skall
jag med glädje för dig vara hvad jag hittills städse varit, din allra
trognaste tjänarinna.

— Greta, säg inte så! inföll Lilly. Gör mig inte så
ledsen; ty jag kan aldrig betrakta dig annat än som min systerliga
väninna.

Lea hade hållit sig borta, medan läkaren varit inne i rummet,
men hon hade uppehållit sig invid den något ’ på glänt stående
dörren.

Nu steg hon åter in.

Hon tycktes gissa, hvarför Greta var så bedröfvad.

Hon erinrade sig också det egendomligt tillbakadragna sätt.
som Greta beflitat sig om gent emot herr Rehn.

Sedan hon hviskat några ord till Lilly, bad denna de öfriga
närvarande att för en liten stund lämna rummet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:23:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lilly/1157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free