Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - 109. Förlofning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Nå-å?
— När du lärde känna och älska mig, Linus, var jag dotter
till en rik man.
— Och nu?
— Nu lefver jag af mina ädla vänners nåd. Ja, till och med
om min far ännu lefde och ägde millioner, skulle jag dock ej af
honom mottaga det allra minsta, ty öfver hans egendom hvilade
syndens förbannelse.
— Lea, tror du då, att jag skulle tycka mera om dig, ifall du
vore en rik arftagerska?
— Ack, Linus, du är ju heller inte förmögen.
— Hva’? Du drar dig alltså för att gifta dig med en fattig
man?
— O nej, Linus! Missförstå mig inte! Jag har ju ingenting
att välja på. Med glädje skulle jag vilja bli din, äfven om du vore
alldeles utfattig. Men jag kan ju inte begära, inte hoppas, att du
ska’ dela min fattigdom Du har ju all utsikt att kunna få en rik
fru. För min skull bör och får du inte för dig själf stänga en
sådan utsikt.
— Är det det enda skälet, Lea, hvarför du ej vill blifva min?
— Det är skäl nog, Linus, för en så eftersträfvansvärd man,
som du verkligen är.
— Jaså, du skulle alltså lugnt kunna åse, att jag blefve
olycklig, om du vägrade...
— Linus, säg inte så! Mitt hjärteblod skulle jag kunna offra
för att göra dig så lycklig, som jag önskar, att du måtte blifva.
— Skönt! Vi äro då på det klara med hvarandra. Farväl
då, Lea! Jag skall följa ditt välmenta råd och söka mig en rik fru.
Han räckte henne liksom till afsked handen.
Leas hufvud sjönk djupt ned mot bröstet.
Hon vände bort sitt ansikte.
Med vänstra handen krossade hon en tår i sitt öga.
Den högra räckte hon doktorn dröjande, liksom ångrade hon,
att hon själf kastat bort sin lycka.
— Farväl, min Linus! hviskade hon. Blif lycklig, så öfver all
beskrifning lycklig, som vi en gång hoppades blifva! Och när du
är lycklig, tänk då äfven någon gång med vänskap på mig!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
